Björn
Den allra största sjusovaren är brunbjörnen. I de norra delarna av landet går björnen i ide i början av oktober och där stannar de i drygt ett halvår. Medan de i söder är vaken lite längre innan de går i säng.
Björnarna varken äter eller dricker något när de vinterdvalar. Hannarna tappar därför ungefär 20 procent av sin vikt medan honorna kan tappa det dubbla - ända upp till 40 procent. Det är därför som björnarna käkar massvis med mat för att bygga upp sina fettreserver innan de ska gå i vinterdvala.
Om honan är dräktig när hon går i ide kommer hon att föda sina bebisar i idet under vinterdvalan.
Grävling
Precis som björnen bygger grävlingen upp sina fettreserver genom att äta en hel del säd och mycket bär. Grävlingen sover under vintern i sitt gryt. Hur lång vintervilan blir beror på klimat och väder. Under milda perioder, även mitt i vintern, kan grävlingen vara ute och röra på sig. Grävlingen kan förlora upp till halva sin vikt under vintervilan.
Igelkott
När vintern närmar sig börjar igelkotten förbereda sig för vintervila genom att bosätta sig i löv- och rishögar. Där håller de till under några månader tills utetemperaturen är 15 plusgrader.
Deras kroppstemperatur sjunker från cirka 36 grader till 8 grader och deras hjärta slår ungefär fem gånger per minut när de vintervilar. För att överleva vintern måste igelkotten väga minst ett halvt kilo innan vinterdvalan börjar.
Huggormen
Huggormen håller till på frostfritt djup i lucker mark fram tills våren kommer. Först att komma ut i det fria på våren är hanarna som förbereder sig för parningstiden.
Några veckor senare kommer även honorna ut. Tidigt på våren ligger ormarna delvis dolda i högt fjolårsgräs och solar.
Humlor och myggor
Även insekter som humlor och flugor kryper ner i skymslen och vrår för att sussa under vintern.