- Vi kan inte förbjuda våra barn att vara på nätet. Det skulle vara som att låsa in dem i deras rum. Men vi måste lära våra barn hur de ska agera när man kommunicerar på internet eller via mobiltelefon.
- Nätet är ingen låtsasvärld. Det som händer där får konsekvenser här och nu. Rykten sprids blixtsnabbt. Tänk också på att bilder som läggs ut på nätet aldrig försvinner utan kan laddas ner av tusentals andra och sedan användas i andra syften.
Fridh nämnde ett exempel från ett mindre samhälle i Västerbotten med 5 000 invånare. Någon hade beskrivit hur liten snopp en av eleverna i klass 8 hade och hur den såg ut.
- Kort tid därefter hade alla läst det. Då kan man inte komma med en ursäkt och säga att: "Jag skojade bara".
- Där fälls många gånger direkt kränkande kommentarer. Inte minst om utseende och kläder.
Undersökningar visar, enligt Fridh, att 140 000 svenska elever går till skolan med en klump i magen varje dag. 60 000 upplever direkt utanförskap.
- Samtidigt står en miljon godhjärtade elever och tittar på. De har inte mod och civilkurage att ingripa. Vi vill i vårt förebyggande arbete försöka stoppa kränkningarna med hjälp av elevernas egen energi. Då kanske färre slipper gå till skolan med en klump i magen.
- Om våra barn sysslar med idrott finns vi med och stöttar. Men vem sitter med sina barn vid datorn? Fråga vad de gör på nätet. Gå med som medlemmar i Lunarstorm och andra communitys även om era barn protesterar. Då kan ni gå in och kika vad som händer.
Han tycker också att föräldrar ska kolla upp vem som äger och driver de sajter som barnen är inne på.
- Om det startas en fritidsgård vill ni säkert veta vilka regler som gäller, vem som är ledare, vilka aktiviteter som bedrivs och vilka som är där. Samma frågor bör ställas vad beträffar tillhållen på internet.
Föräldrar kan också hitta råd och stöd. Friends har en egen hemsida: friends.se. Christian Fridh rekommenderar också Mediarådets hemsida: mediaradet.se