Närproducerad mat blir för dyr

När det gäller mat handlar det ofta, för att låna kommunalrådet Peter Roslunds åsikt, om "tycke och smak". De barn som PT pratat med vid flera skolor i kommunen är övervägande positiva till skolmaten i Piteå. Om än många barns favoriträtt chicky bits knappast får kostchefen Maria Stoltz att hjula av lycka.
- Vi vill ju att barnen ska äta bra, men vi jobbar också med näringsvärden och det beräknas på allt som ingår i måltiden. Vi uppfyller Livsmedelsverkets rekommendationer, men måste jobba med fettsammansättningen och kanske servera mer bönor. Det bästa vore om vi bara kunde servera ekologisk mat.
Svårt vara nyttig
Vid årsskiftet kommer Livsmedelsverket med mer rekommendationer. Vi ska äta mer klimatsmart, kanske till och med ekologiskt. Det kan innebära mer grönt, mer vegetariskt och mindre kött. Fast nu ska ju 2,1 miljoner sparas på råvarorna, så det lär inte bli lättare att vara både nyttig och god.
- Det kommer helt klart att märkas på menyerna, säger Maria Stoltz.
I Sverige är det lag på att elever i grundskolan ska erbjudas kostnadsfria luncher, men några andra lagkrav finns det inte. Kostchefernas branschförening Kost & Näring vill dock göra som i Finland, lagstifta om en lägstanivå för skolmaten.
Lokal mat sällsynt
Piteå kommun har två stora leverantörer av skolmat, Servera och Menigo, som i sin tur saluför en rad olika märken, exempelvis Findus, Kronfågel och Felix.
- Den mesta maten har nordiskt ursprung, men vi serverar också mat från exempelvis Nya Zeeland (hokifilé) och Holland (fiskburgare och köttfärs). Vi försöker använda MSC-certifierad fisk så långt ekonomin tillåter.
Norrmejerier kan förvisso räknas som en stor lokal leverantör, men i övrigt är det relativt sällsynt med närproducerade livsmedel. Eftersom priset är avgörande (om än det viktas mot service och kvalitet) så blir det svårt för lokala företag att konkurrera.
- Tidigare hade vi fler leverantörer, men numera får vi in få anbud från företag i länet. Några exempel är Outinen som levererar potatisen, Nyhléns från Skellefteå bidrar med parisergrillen och Viltpoolen med viltskav, säger Maria Stoltz.
Inte bara halvfabrikat
En allmän uppfattning är att merparten av skolmaten består av halvfabrikat, men det är inte riktigt sant. I menylistan för åtta veckor (40 luncher) så är faktiskt bara drygt 25 procent (11 luncher) renodlade halvfabrikat som blodpudding, leverbiffar och friletter. Nu är halvfabrikat ett relativt vitt begrepp, men trots allt lagas det en hel del mat i skolköken.
- Palten är till exempel hemmagjord. Då måste personalen börja 04.30 för att vi ska hinna.
Vegetariskt alternativ
Vid sidan av huvudrätten serveras alltid ett vegetariskt alternativ. Vidare bröd, margarin och lättmjölk. Dessutom rikligt med sallad av skilda slag.
- Vi försöker ha en bra salladsbuffé. Det är bra att tidigt introducera grönsaker så att barnen lär sig smaka annat än bara gurka och tomat, säger Maria Stoltz.
Det finns inga färska siffror för hur mycket mat som slängs, men uppskattningsvis handlar det om mat för drygt en halv miljon kronor.

Närproducerad mat blir för dyr

Det mesta av skolmaten i Piteå levereras av två stora företag, Servera och Menigo. Förr var det fler, men lokala företag som Piteortens Chark har inte kunnat konkurrera prismässigt. Ekologiska produkter lyser i princip med sin frånvaro.