När André Bengtsson lämnade in sin bil på service för en tid sedan, blev han konfronterad av en man som undrade om han var André Bengtsson. När svaret blev ja frågade mannen varför han och hans sambo anmält honom till socialen där det påstods att mannens barn skulle fara illa i hans vård.
– Jag stod som ett frågetecken. Jag har aldrig träffat mannen och vet inte vem han är, säger André Bengtsson, som upplevde situationen som väldigt olustig.
André Bengtsson säger att han i samma veva fick kännedom om att fler anmälningar gjorts mot samma vårdnadshavare och att både André Bengtssons namn, hans sambos namn samt en del andra namn använts.
Det visade sig också att den anmälde mannen sökt upp fler anmälare och konfronterat även dem. Namnen hade han kommit över när han begärt ut sin journal.
André Bengtsson började då forska i vad som hänt och fick veta att i februari i år hade ett tiotal orosanmälningar gjorts till Piteå kommun under drygt en timmes tid. Anmälningarna var skickade via mejl.
Han tog kontakt med kommunen för att få sitt och sambons namn borttagna ur de aktuella journalerna, men det var inte möjligt.
– Det känns för jäkligt. Jag vill inte ha mitt namn på en anmälan jag inte gjort. Allt hade dessutom kunnat undvikas om socialen bara slagit en signal för att kontrollera uppgifterna.
Han valde då att göra en polisanmälan av händelsen samt en JO-anmälan av kommunen.
Roger Burman, verksamhetsområdeschef på socialen i Piteå, känner till händelsen, som han beskriver som unik.
– Under alla år jag jobbat här har något liknande aldrig hänt.
Roger Burman förklarar att när en orosanmälan inkommer till kommunen, oavsett hur den gör det, så utreds den. En anmälan kan vara anonym och då har kommunen inte rätt att forska efter avsändaren.
Görs några kontroller av avsändaren om den inte är anonym?
– Nej, men ibland kan kommunen höra av sig till anmälaren för kompletterande uppgifter.
Har den som blir anmäld rätt att veta vem som anmält?
– Ja, både innehållet i anmälan och vem som anmält. Den som blivit anmäld har rätt att bemöta de uppgifter som rör den enskilde personen.
En person kan alltså använda sig av falskt namn för att göra en anmälan?
– Ja, men jag ser ingen anledning till att man skulle göra det.
Att använda sig av falsk urkund är ju ett brott?
– Polisen får utreda om brott har begåtts. Vårt uppdrag är att utreda om barn far illa och det gör vi oavsett vem som anmält. Rent allmänt kan man säga att vår grund inte är att ifrågasätta anmälaren.
Enligt Roger Burman har man inte ändrat något i hanteringen av orosanmälningar efter det som skett. Men tillägger att det kan bli aktuellt om förfarandet skulle upprepas.
– Skulle det här hända igen kan vi bli tvungna att se över rutinerna. Men vi ser på det här som en engångsföreteelse.
Vad säger du om det som hänt?
– Det är mycket olyckligt och beklagansvärt. Jag kan förstå att en person upplevt obehag av att ha blivit konfronterad.