Många vigslar hålls fortfarande i kyrkan och där tycker Pernilla Öhlund att traditioner är lite starkare. Man ska undvika att ha bara axlar och att de som är närmast brudparet ska sitta längst fram. (Arkivbild)
Det är högsäsong för bröllop och PT:s reporter pratar bröllopstraditioner och regler med Norrbottens bröllopsdrottning Pernilla Öhlund.
– Bröllop är enormt mycket kopplat till vett och etikett, alltifrån klädkoder, färger, presenter, tal, sittningar och allt sådant. Men jag brukar uppmuntra mina brudpar att göra ett bröllop som är personligt för dom.
Idag har man alltså större frihet att behålla de traditioner man gillar, men välja bort andra. Öhlund menar att det kan vara charmigt med traditioner och att det finns en vikt av att de lever kvar, men man behöver till exempel inte ha ett honnörsbord med föräldrar på var sin sida.
– Det kanske inte är så kul att på sin största dag i livet sitta med föräldrarna hela kvällen, säger hon.
Något som många av Öhlunds brudpar gör idag är att sitta själva vid honnörsbordet, men med en ledig stol bredvid sig för att bjuda in till samtal med alla gäster. En variant kan vara att börja traditionellt med föräldrarna på var sin sida, men att toastmastern efter förrätten gör en rokad och byter plats på föräldrarna och bästa kompisarna. Efter varmrätten sker ytterligare ett byte och där mor-och farföräldrar har fått komma upp till honnörsbordet, vilket kan vara ett fint sätt att hedra dem.
– Ingen annan kan komma och säga till dig vad som är rätt och fel på din bröllopsdag, säger Pernilla Öhlund.
Pernilla Öhlund berättar att det inte är så lätt att hålla koll på klädkoderna, men man får ta hjälp så att det blir rätt. (Arkivbild)
Regler och normer kring tal och klädkoder är dock något som fortfarande lever kvar, även om de förändrats något.
– Folk har inte riktigt koll på vad klädkoderna betyder, så det kan man behöva klargöra för dem. Till exempel vad som är skillnaden mellan kavaj och kostym.
Bröllopsfixaren har heller aldrig varit med om att någon gäst har kommit i en helröd klänning, den traditionen verkar sitta i.
– Man undviker de här enfärgade historierna i rött, vitt och svart. De få gånger någon har kommit i en helsvart blåsa så reagerar man på det, det är så pass ovanligt. Det sticker ut, säger hon.
Pernilla Öhlund förklarar att brudparen ofta har en förväntan på att det ska hållas tal eller hållas något spex, vilket verkar vara något som får mer utrymme. Talen får vara mellan 3–5 minuter. Brudens far, någon av brudgummens föräldrar samt någon av de bästa kompisarna bör förbereda sig på att hålla tal.
– Det kan vara ett kort tal, men något bör man säga. Däremot ska man inte tala bara för att tala, säger Öhlund.
Bordsplacering är normalt sett något som brudparet lägger mycket tid på och där är det traditionella inte det viktigaste idag. Varannan kvinna och varannan man i den mån det går och par håller man ihop.
Med honnörsbord gör man på lite olika sätt idag: "Det kanske inte är så kul att på sin största dag i livet sitta med föräldrarna hela kvällen", säger Pernilla Öhlund. (Arkivbild)
– Mina brudpar har inte brytt sig så mycket om traditionerna kring bordsplacering, hellre så försöker man få till en bra dynamik och mixa upp det. Man gifter ju ihop två sidor.
Väl vid bordet finns det diverse oskrivna regler som lever kvar.
– Man får absolut inte lämna bordet mitt under ett tal! Under tal ska man vara absolut tyst och lyssna, poängterar Pernilla Öhlund.
Däremot får man klirra med glasen vid skålar, det är viktigare med en glad och festlig stämning än att ha armbågen i rätt vinkel och ögonkontakt med alla. Och servetten behandlas ofta lite styvmoderligt och har alltså inte kvar någon symbolisk markör.
Enligt bröllopsfixaren är ändå det viktigaste att brudparet får sin dag så som de önskat sig, att alla är glada och har en trevlig och minnesvärd kväll.