museum, ett av Sveriges största järnvägsmuseer och det nordligaste i världen, beläget i det gamla industrisamhället Karlsvik med bland annat 100 års utveckling av gods- och malmtrafik. Det är för övrigt också i år 100 år sedan
Inlandsbanan började byggas.
Järnvägsmuseet drivs av Malmbanans vänner, en ideell förening med omkring 400 medlemmar. Med tyngdpunkt på sommarmånaderna visas detta centrum för gångna tiders järnvägsverksamhet upp.
Järnvägen har varit av stor betydelse för Norrbotten. I samband med gruvnäringens utveckling blev det järnvägsyra i länet.
Allt har en början och vid en blick i backspegeln kan konstateras att frågan om en järnväg mellan Gällivare och Bottenviken väcktes redan på 1840-talet.
I slutet av 1850-talet svarade Fångvårdsstyrelsen, i ett begärt yttrande, att 500 straffångar kunde ställas till förfogande vid byggande av Gällivarebanan, vilket ansågs fördelaktigt för staten. 1860 föreslår bruksinspektor Holm vid Alters bruk att norra stambanan skall börja byggas genom länet från Boden ner till Vännäs.
Första persontåget
År 1882 kallades det, enligt tidningen Norrbottens-Posten, till järnvägsmöte i Piteå. Ingenjör Sandström pläderade där för en järnvägsförbindelse med Norge med Piteå som slutpunkt på ena sidan. Det skulle bli billigare att anlägga en sådan järnväg än över Gällivare, hävdades det. ÖvrigaPitebor vid detta möte ansåg detta vara rena utopierna.
1886 gick det första persontåget i Norrbotten från Luleå till Boden med 24 av landstingets medlemmar samt några andra inbjudna. En snygg lastvagn som försetts med tak och säten. Tåget var framme i Boden på en timme och 12 minuter. Den snabbaste resan hittills på sträckan. 1887 berättas att det första lokomotivet passerat Polcirkeln. Den första urspårningen på Malmbanan skedde den 14 januari 1887, 12 km från Luleå.
Första malmtransporten efter malmbanan, från Gällivare till Luleå, skedde i mars 1888. 40 malmvagnar om tillsammans 1 000 ton malm. Tillsammans vägde tågsättet 1 500 ton, det tyngsta som någonsin passerat en järnbana. År 1888 angavs arbetsstyrkan
Luleå-Lofotenbanan vara omkring 3 370 man
Den 20 augusti 1891 öppnades bansträckan Luleå-Boden för persontrafik.
I mars 1892 motionerar Johan Håkansson till stadsfullmäktige i Piteå om undersökning av bibana mellan Älvsbyn och Piteå
Mycket brännvin
Den 28 augusti 1893 passerade det första loket över Pite älv i Älvsbyn. Banan byggdes från norr och loket var uppfraktat med ångbåt. I november berättas att stationshuset i Långträsk snart var färdigt och att i samhället fanns ett hotell med 11 rum för resande. I december hölls fest i Piteå stadskällare för att fira att stambanan var färdig. Det skickades telegram till kungen. Det hölls också fest i Koler vid sista skenans hopspikande. Greve Cronstedt slog sista slaget klockan 12 den 6 december 1893. Kungen kom i augusti 1894 för invigning av Norra stambanan1894 publiceras i Norrbottens-Posten en berättelse om förhållandena vid stambanebyggandet genom Piteå socken och Älvsbyn, med löner upp till 4 á 5 kronor och mycket brännvin från lönnkrögare.
Stambanans vintertidtabell 1895 berättar att snälltågen från Stockholm avgår kl 9 fm med ankomst till Ånge kl 22.30. Avgår påföljande dags fm 5.10 med ankomst till Vännäs 20.00. Avgår tredje dagen från Vännäs 6.10 med ankomst till Boden 18.41 och Luleå 20.28.
Försvarstal i riksdagen
bibana från Älvsbyn till Piteå, som också samma år tillstyrks 1903 av Järnvägsstyrelsen men år 1907 avstyrks av statsutskottet och riksdagen. Borgmästare Ahlstrand höll i riksdagen ett försvarstal för banan. Båda kamrarna avslog 1908 Ahlstrands motion om en statsbana från Älvsbyn till Piteå. En ny framställning gjordes samma år och ärendet blev föremål för en regeringsproposition 1911 med enhällig tillstyrkan av statsutskottet. Pitebanans byggande beslutades i första kammaren den 10 maj 1911. Andra kammaren sade ja den 12 maj. I anledning av detta hölls fest i Stadshotellet den 12 maj. Den dagen var det också full flaggning i hela Pitebygden. Arbetet med Piteåbanan inleddes den 3 juli 1911 och stod färdig i september 1914. Men redan den 16 november 1912 gick det första loket med en vagn från Älvsbyn till Kälsberg. Trafiken inleddes den 18 december 1914 med ett tåg i vardera riktningen. Priset Älvsbyn-Piteå var 2:80 i tredje klass. Den 4 september 1915 invigdes banan under medverkan av bland annat landshövding och
biskop.