Muddring i Piteå synas av domstol
Miljödomstolen har besökt Piteå och gått till botten med muddringsprojektet i Södra hamn. Den 29 maj fattas beslut i frågan.
Per Lenndin, avdelningschef vid kultur- och fritid, på plats i Södra hamn i Piteå där kommunen vill muddra 67 000 kubikmeter bottensediment för att rädda vattenspegeln, öka vattendjup och bana väg för större båtar.
Foto: Anders Westergren
Muddring av totalt 67 000 kubikmeter bottenmassor kräver dock miljödomstolens välsignelse.
Därför har domstolen besökt Piteå, synat projektet på plats - inför sitt beslut den 29 maj.
Försurande
Den planerade muddringen i sig föranleder inga större tekniska bekymmer.
Svårigheterna ligger
istället i nästa skede - i deponin.
Bottengeggan blir nämligen starkt försurande ovan vattenytan.
Invallad bassäng
Det finns redan ett avgränsat område i hamninloppet (mot Lövholmen) där massorna är planerade att deponeras.
- Där färdigställdes en invallad bassäng i samband med första muddringen i området 1992, berättar Per Lenndin, avdelningschef vid kultur- och fritidsförvaltningen.
Planen är att fylla
bassängen med lera, täcka geggiga med minst 50 centimeter jord, "kväva" försurningsrisken och samtidigt skapa ett nytt framtida parkområde.
Grävmuddring
- Men det är svårt att köra ut fordon med jord på en stor dyhög som sträcker sig flera hundra meter från kant till kant? Den biten är inte helt lätt att lösa, konstaterar Lenndin.
Under domstolsförhandlingen i Piteå i veckan spikades grävmuddring som alternativ (före sugmuddring).
Minst 1,5 meter
- Får vi klartecken kanske vi börjar till vintern i mindre skala i området mot campingen och gästhamnen. I så fall tar vi upp 15 000-20 000 kubikmeter och deponerar massorna på något annat ställe för övertäckning.
- Det har även diskuterats möjligheten att höja den yttre stenvallen i bassängen för att kunna bibehålla en vattenspegel ovan de tänkta bottenmassorna. På så vis bygger vi bort försurningsrisken, säger Per Lenndin.
Målet på sikt är att göra vattendjupet i hamnområdet till minst 1,5 meter och i delen närmast Västra kajen till minst tre meter.
Den 29 maj beslutar miljödomstolen om projektet kan sjösättas.
FAKTA Bottenmassor
Botten i Södra hamn består av sulfidlera, även kallat svartmocka.
Under vattenytan gör inte leran någon skada, men uppgrävd och i kontakt med syre blir den starkt försurande.
Enda sättet att miljösäkra materialet är att täcka det med jord.
67 000 kubik bottensediment motsvarar i princip 6 700 fullmatade lastbilslass.
Under vattenytan gör inte leran någon skada, men uppgrävd och i kontakt med syre blir den starkt försurande.
Enda sättet att miljösäkra materialet är att täcka det med jord.
67 000 kubik bottensediment motsvarar i princip 6 700 fullmatade lastbilslass.
Så jobbar vi med nyheter