Motorcykeln föll isär - Piteåpar nära döden

Det var den 17 juli, solen sken och Lars Lundberg och Allis Edgarsdotter, Bergsviken, var på väg ner till Hofors på sin motorcykel för att överraska en vän som fyllde 50 år.
Efter vägen stannade de till för att tanka och köpa godis:
- Sedan minns jag bara att jag hörde en smäll, att Lasse skrek till och att motorcykeln började vobbla, först till höger sedan till vänster. Jag minns också att jag tänkte "Ska det sluta så här?"
berättar Allis.
Hennes nästa minnesbild är att Lars ligger ner på backen och kämpar för att få luft:
- Själv förstod jag inte alls att jag var så skadad. Jag hade inte ont någonstans, låg ner och tittade upp på molnen och förstod inte vad som hade hänt.
Lars körde motorcykeln:
- Jag minns bara vad som hände 15 minuter före olyckan ungefär, sedan är allt bara svart tills jag vaknar upp 17 dagar
senare, då visste jag ingenting om vad som hänt.
SOS får larmet om olyckan, som inträffar i Sävar cirka två mil från Umeå. Lyckligtvis kan en ambulans på väg mot Skellefteå rycka ut. På Universitetssjukhuset i Umeå står ett helt kirurgteam beredda att ta hand om de skadade.
Snabb vård
Lars sövs ner och det konstateras att han drabbats av omfattande blödningar i huvudet, punkterade lungor, brutna ben i bröstkorgen, förstörda ryggkotor samt flera andra frakturer:
- Jag hade tur som fick vård så snabbt, hade olyckan hänt ute i bushen någonstans hade jag inte haft en chans, konstaterar han.
När det gäller Allis konstaterar läkarna att hon drabbats av multifrakturer, det mesta är brutet i kroppen utom vänster ben.
Motorcykeln de färdades på - en Honda Cbr 1100, sportmodell från 1997, även kallad Blackbird, var en touringmaskin som gått cirka 1 700 mil. Den var nybesiktad och hade aldrig krånglat tidigare:
- I polisrapporten konstaterades att framgaffelns båda ben gått av, utan anledning. Det tog helt enkelt bara tvärstopp. När det gäller försäkringsbiten är allt klart och vad vi förstår skulle de även kontakta Honda. Vi har inte gjort det själva, men funderar på att göra det. Man skulle vilja ha något slags svar av dom: Hur en sådan här sak hända?"
Blir det mer motorcykel-åkande i framtiden?
- Nej, vi har fått vår chans nu, säger Lars.
Allis menar att det är makens förtjänst att de lever:
Stark glädje
- Utan Lars styrka hade vi aldrig överlevt, att han orkade hålla i motorcykeln och bromsa farten i fem meter ungefär gjorde att vi klarade oss. Ungefär 150 meter längre fram kom det också ett mitträcke. På något sätt hade vi allt på vår sida mitt i oturen, kanske var det änglar, eller någonting annat som vakade över oss?
Lars fick vistas på sjukhus i två månader, Allis i två och en halv månad. Först i Umeå, sedan på Sunderby Sjukhus. I dag, drygt tre månader efter olyckan, lider paret fortfarande av sviter efter olyckan. Nu är de hemma i villan i Bergsviken igen och går på dagrehab tre dagar i veckan.
- De säger att jag ska kunna gå igen, så jag siktar på det. Vi känner mest en stor glädjer över att vi lever, säger Allis.
- Vi har haft ett enormt stöd av familj och vänner hela tiden. På sjukhuset lärde vi också känna en hel del nya vänner, om vården har vi bara gott att säga, den var fantastisk, säger Lars Lundberg.
FOTNOT: På måndag: Honda MC om olyckan: "Händelsen är osannolik"

Motorcykeln föll isär - Piteåpar nära döden

Hastigheten var 90 kilometer i timmen - plötsligt gick motorcykelns framgaffel av och Piteåparet slungades ut på vägbanan.- Vi hade änglar som vakade över oss, säger Allis Edgarsdotter och får medhåll av Lars Lundberg.