Mona Krantz en angenäm bekantskap
e Roger Lindqvist fortsätter här att berätta om minnesvärda möten och händelser. Ett tidigare avsnitt var infört den 9 september
Mona Krantz.
Foto: Mats Carlsson/Scanpix
En kväll under en paus, drack vi kaffe tillsammans, då berättade kapellmästare Forssell historien om sin orkester. I den historien fanns bland annat sångaren Ewile Ford med, som Yngve lyckades engagera till sitt band 1966. Ewile Ford som tillsammans med sitt kompband "Checkmates" legat på de engelska topplistorna med "What do you want to make those eyes at me for?", 1959, var en rätt välkänd sångare som även hade hiten "Still" med i bagaget.
Yngve Forssells hade även ett framgångsrikt samarbete med hela Sveriges rockkung Jerry Williams under en period. 1973 hade orkestern ett engagemang på Berns i Stockholm där man även spelade in svensktoppssuccén "Så gick det till när farfar var ung". Där på följde spelning på "Trägårn" i Göteborg, tillsammans med underhållaren Bernt Dahlbäck. Om det och mycket annat fick vi berättat av denne färgstarka Skellefteprofil.
I pappa Yngves orkester spelade sonen Tommy bas. Honom mötte vi våren 1978, när vi i Rolf Åhmans orkester gjorde vår första skivinspelning. Tommy satt bakom det stora mixerbordet för att ratta in ljud och andra finesser, så att allt skulle låta så bra som möjligt.
Ett annat möte som det sannerligen slog gnistor om, var mötet med Piteåprofilen Anders "Bubben" Burström. I en musiksal på Strömbackaskolan träffades vi
ibland för att spela jazz. Med fanns också basisten Harri Karlsson och gitarristen Ingemar Jernelöv. Det var i regel hastigt uppkomna träffar, där spelglädjen stod högt i tak. "Bubben" var inte endast en lysande pianist och dragspelare, han var även som bekant en utomordentlig berättare av mustiga, dråpliga historier, som fick lyssnaren att stundom vrida sig av skratt.
Basisten Harri Karlsson, bördig från Älvsbyn och Vidseltrakten, var jag bekant med sen tidigare. han blev så småningom musikant på heltid i den orkester som Roland Cedermark gav sitt namn åt, "Cedermarks" från Sveg. När Harri sen gifte sig, spelade vi på hans bröllop. Dragspelaren Hugo Dahl från Cedermarks gjorde ett inhopp under danskvällen och visade att han var musikaliskt jämbördig med sin chef Roland Cedermark. Harri fortsatte sin musikaliska bana som medlem i Siwert Thurells respektive Sven-Erics dansorkester, båda hemmahörande i Hudiksvall.
Hon hade ett relativt okänt ansikte för den breda allmänheten men desto mer välkänd röst. Hon hette Mona Krantz och ledde en krysstävling under PDOL 1994, där vi i dansbandet OPUS fick förmånen att leverera olika musikaliska illustrationer. Mona Krantz var en vänlig och trevlig dam och en angenäm bekantskap, med en alldeles underbar och varm röst som tyvärr gick bort för något år sedan.
Det här hände faktiskt under min skoltid, närmare bestämt 1972. Proggbandet "samla mammas manna" från Uppsala genomförde en rad skolkonserter över hela landet. Turen kom även till centralskolan i Hortlax. Den aktuella dagen hade deras trummis Hasse Bruniusson fått akut förhinder så bandet haltade en aning. Efter en hel del övertalning blev jag ombedd att ta plats där bakom trummorna. Och genomförde under glada tillrop från musikanterna Lars Hollmer på keyboard, Coste Apetrea gitarr och Lasse Krantz på bas den utlovade skolkonserten. Det är för mig den enda gång jag haft samröre med den svenska proggrörelsen. Men som gav mig ett glatt minne för livet, på köpet.
En ganska så tragikomisk historia inträffade i Djupgroven utanför Skellefteå, en sommarkväll för många år sedan. Mitt på dansgolvet bestämde sig en överförfriskad dam att inför orkester och danspublik utföra ett avancerat stripteasenummer. När föreställningen var över skyndade hon sig raskt ut med en lika dyngrak herre. I en sandhög utanför danslogen idkade de två sedan erotiska lekar. Liveshowen lockade stor publik som under muntra rop och hejarramsor mest kom att likna en extatisk fotbollspublik under ett lokalderby.
Så jobbar vi med nyheter