Och kanske är det sådana uppgifter som gör att ansvarige åklagaren Jens Göransson begärt ytterligare anstånd med att lämna besked om Kaj Linna ska släppas fri eller på nytt åtalas för mordet i Kalamark.
– Efter att jag satt mig in i och gått igenom allt utredningsmaterial öppnade jag den 3 februari 2017 förundersökningen för att genomföra ett antal kompletterande utredningsåtgärder. De omfattar både förhör och teknisk utredning. Utredningen pågår och jag begär anstånd till den 20 mars 2017, säger Göransson i ett pressmeddelande på fredagen.
Iwan Wikström var biträdande chef vid länskriminalen i Norrbotten och ansvarig utredare för Kalamarksmordet 2004. Inre stridigheter och, som Wikström uttrycker det, ren mobbning och obstruktion gjorde dock arbetet svårlett.
– Man hade bestämt sig för att jag skulle bort och gjorde allt för att sabotera för mig, vilket naturligtvis påverkade utredningsarbetet negativt, säger han.
Som exempel nämner han det berömda kronvittnet, på vars utpekande Kaj Linna dömdes, men som sedan ändrat sin historia.
– Jag ville ju att man skulle utredningsanhålla honom, att han skulle hämtas till förhör och pressas om sin utsago så jag förberedde två man på att åka ner dit där han fanns, men de svarade ”det behövs inte”, gick bakom min rygg och ordnade ett negativt åklagarbeslut i frågan.
Att Wikström haft problem, både med sina utredare och sina chefer, är helt klart, men även vissa åklagare har sällat sig till skaran. Enligt Wikström började allt redan i mitten av 1990-talet, då en hög chef inom polisen utreddes för misshandel av sin hustru.
– En annan polis ”inom kretsen” tog pappren och gick till åklagaren när jag var ledig, förundersökningen lades ner och när jag protesterade och kallade det ett rättsövergrepp – ja, redan då var jag körd, konstaterar han.
Det har varit många situationer och mycket smussel bakom ryggen, menar han. Mycket kraft har också gått åt för att över huvud taget orka leda polisarbetet.
– Du ska veta att strax innan mordet i Kalamark blev jag uppringd på en intern linje i polishuset med frågan ”När ska du ta livet av dig?”. Hade det hänt efter Kalamark hade det kanske blivit så...
Efter en dryg månads utredande beordrades Wikström att ta timeout, en annan chef tog över Kalamarksutredningen och själv kom han aldrig, riktigt tillbaka till polisarbetet.
Wikström blev sjukskriven och så småningom sjukpensionär, men har sedan fått i alla fall ekonomisk upprättelse då både socialförsäkringsnämnden och vållandenämnden kommit fram till att han blivit mobbad och kränkt av kollegor och chefer inom polisen vilket lett till både livränta och ersättning för inkomstbortfall.
Men någon ursäkt, det har han inte fått, inte av cheferna.
Kollegorna i Piteå, som han hyllar som duktiga och plikttrogna poliser han haft ett gott samarbete med, har inte heller hört av sig ”efteråt”.
Men den senaste händelseutvecklingen, att Kaj Linna beviljats resning och att åklagaren öppnat förundersökningen igen, följer han förstås med stort intresse.
– Jag kan inte säga om Linna är oskyldig eller ej, men han är dömd på alldeles för litet, egentligen ingenting, säger Wikström.
Wikström har också bidragit med pusselbitar till de nuvarande utredarna, bland annat om den vita bilen vid Kalahatten på mordkvällen – och vem som kan ha kört den.
– Det är inte Linna, så mycket kan jag säga...