Uppochnervända världen råder på finansmarknaderna. Från den 1 april drabbar det Piteå kommun, då kommunen får börja betala för att ha pengar på bankkonto hos Nordea. Hur stor avgiften blir varierar från vecka till vecka, beroende på ränteläget. Vid årsskiftet hade kommunkoncernen totalt 376,5 miljoner kronor på bankkonton hos Nordea och Sparbanken Nord. Av dem är det hittills bara Nordea som tar ut negativ ränta av kommunerna, men oro finns att de andra storbankerna ska följa efter.
För att slippa avgift har kommunfullmäktige beslutat att pengar på bankkonto med minusränta i stället får placeras i räntebärande papper.
– Då kanske man måste låsa dem ett tag. Då måste vi ha pengar att kunna betala löpande räkningar och då är en checkkredit alternativet, säger kommunalrådet Peter Roslund, (S).
Vid senaste kommunfullmäktige beslutades om höjd beloppsgräns för tillfälliga lån såsom checkkrediter. Från 300 miljoner kronor till 600 miljoner kronor. Enligt politikerna kan en utökad checkkredit, vid minusränta, räknas som likviditetsreserv.
Hur går det här ihop med att Piteå ska vara en lånefri kommun?
– Jag räknar inte en checkkredit som ett lån. Det är ett sätt att hantera likviditeten. Det är ett flöde av pengar in och ut och det flödet är inte alltid i fas, säger Peter Roslund.
Enligt kommunstyrelsens senaste protokoll råder för närvarande " 0 procents ränta på checkräkningskredit i bank, vilket medför att det inte är förenat med någon större kostnad att nyttja dessa en tid."
– Om checkkrediträntan är lägre än vad vi måste betala för att ha pengarna på bank så är det ju en bättre ekonomisk affär för kommunen, säger Peter Roslund.
Beslutet om en ny tolkning av finanspolicyn togs utan debatt vid senaste kommunfullmäktige. Håkan Johansson, (M), tycker att det är bra att skattepengarna styrs undan från bankkonton med minusränta.
– Då är det bättre att placera dem och få lite ränta och höja checkräkningskrediten utan att det kostar något mer, säger han.
Senast kommunfullmäktige höjde beloppsgränsen för tillfälliga lån, från 120 miljoner till 300 miljoner kronor, var i september förra året. Bakgrunden var att kommunens likviditet försämrats kraftigt sedan början av 2014.
– Vi såg en risk att vi skulle få likviditetsbrist på grund av alla stora investeringar vi gjorde, men det blev inte så, säger Peter Roslund.