I flera år har trenden varit att niondeklassare väljer teoretiska program i högre utsträckning än praktiska yrkesprogram. Hösten 2008 började 35 procent av landets nybörjarelever ett yrkesprogram och hösten 2014 hade andelen minskat till 26 procent. I Norrbottens län läste 43 procent av gymnasieeleverna yrkesprogram höstterminen 2014 och regeringen vill höja andelen ännu mer.
– Gymnasieskolan ska förbereda unga för att kunna ta klivet ut i arbetslivet. Vi vet att unga som läst ett yrkesprogram snabbt kan ta de jobb som finns där ute. Därför är det viktigt att de ses som ett huvudalternativ för alla och inte som ett säralternativ för vissa, säger gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic, i ett pressmeddelande.
Långt fram
Jan-Olov Nordström, regionchef för Svensk näringsliv i Norrbotten, lyfter fram satsningen som viktig, även om Norrbotten har fler andel yrkesprogramstuderande än resten av landet.
– Det är roligt att vi ligger väl framme, vi har haft en god arbetsmarknad för de som gått yrkesprogramutbildningar och så tror jag att det kommer att vara även fortsättningsvis. Våra yrkesprogramutbildningar är långt utvecklade och vi ligger långt fram på den sidan, säger han.
Den nationella satsningen, Yrkesutbildningens år, syftar till att stärka gymnasiala yrkesutbildningarnas kvalitet och attraktionskraft, men exakt hur är inte fastställt. Ett exempel är dock att elever i grundskolan ska få möjlighet att prova på yrken för att på så sätt öka intresset.
Det är viktigt att få en inblick i yrkesrollen, anser Jan-Olov Nordström.
– Oavsett om det är ett yrkesprogram eller inte är det viktigt att arbetsgivare engagerar sig i skolan för att påverka utbildningen och på så sätt kunna välja morgondagens medarbetare, säger han.
Där kommer möjligheten till praktik in som en viktig del.
– När du går i grundskolan har du inte så mycket kunskap om vad du har för möjligheter i arbetslivet och det är jättebra att de får komma ut på studiebesök och får möjlighet att göra praktik. En fara jag ser är att allt fler skolor skär ner eller tar bort praktiken vilket är förödande eftersom det är ett bra sätt att visa möjligheterna som finns, säger Jan-Olov Nordström.
För samhällets välfärd
Efterfrågan är stor på de yrken som utbildas inom yrkesprogrammen. I Norrbottens län har bland annat utbildade undersköterskor, lastbilsmekaniker och målare goda chanser till jobb och när fler unga väljer yrkesprogram räknar regeringen med att utbudet av arbetskraft med rätt kompetens ökar och kompetensförsörjningen förbättras. Något som är viktigt för samhällets framtid.
– Den här satsningen visar på behovet att synliggöra att yrkesprogrammen är en viktig pusselbit i vår framtid. Vi behöver yrkesprogrammen för att klara välfärden i vårt samhälle i framtiden, säger Jan-Olov Nordström.