Yttre och Inre fjärden i Piteå skärgård är ett av 44 områden längs Norrlandskusten där Statens geologiska undersökning, SGU, funnit miljögifter begravda i dyn.
Spillet utgör stora mängder träfibrer och processkemikalier som dåtidens verksamhet vid sågverken, massa- och papperbruken ogenerat pumpade ut i vattendragen.
I dag går det i resterna av fiberbankar och fiberrika sediment att finna höga halter av dioxiner, PBC och DDT – miljögifter som löper risk att spridas.
Kartläggning
Tre år har SGU ägnat åt en omfattande kartläggningen – projektet "Fiberbankar i Norrland"– som länsstyrelserna längs Norrlandskusten varit med och backat upp.
Fokus har ställts på vattendrag i anslutning till trä- och pappersindustrier.
Bakgrunden härrör främst till tiden före 1969, då en betydligt flatare miljölagstiftning möjliggjorde ett stort utflöde av träfibrer och miljögifter ut i vattendragen.
Från 1970-talet och framåt, sedan lagstiftningen skärpts, infördes omfattande reningsåtgärder som minskade de farliga utsläppen markant.
Men SGU-kartläggningen avslöjar alltså att skadan redan är skedd, att det fortfarande finns höga halter av metaller och organiska föroreningar kvar i bottnarna.
Utpekade fjärdar
Utöver Yttre- och Inre fjärden i Piteå pekas Repskärsfjärden i Kalix ut som ett drabbat område efter Norrbottenskusten.
Fiberbankarna kan utgöra en allvarlig miljörisk då exempelvis båttrafik, landhöjning, undervattensskred och erosion från vågor och strömmar kan röra upp bottnarna så att farliga ämnen riskerar att frigöras och spridas, varnar länsstyrelsen i Norrbotten.
Vilka åtgärder kan tas till för att minska risken för spridning?
Bland annat nämns muddring eller övertäckning av fiberområden med olika typer av material, plus övervakning av naturliga återhämtningsprocesser.
Vilken typ av åtgärd, eller kombination av bäst lämpade åtgärder, beror helt på lokala förhållandena och måste föregås av fördjupade riskbedömningar, konstaterar länsstyrelsen.
– Vi behöver mer kunskap om hur föroreningarna i fiberbankarna sprids och hur miljön påverkas, säger Anneli Persson, handläggare på länsstyrelsens miljöskyddsenhet.
– Vad som kan vara lämpliga åtgärder varierar från plats till plats. Därför behöver vi fördjupa vår bedömning av riskerna och utreda behoven, säger Anneli Persson.