Miljögifter från sågen hot mot Kappa

PT refererade tidigare i veckan till vittnen och protokoll som, sammantaget, bevisar att giftet pentaklorfenol nyttjades i området till och från under flera decennier.
Kemikalien, som förbjöds 1977, användes vid impregnering av sågat virke - och risken bedöms som stor att omfattande spill finns kvar i marken och på sjöbotten närmast land.
Frågan är nu; vem ska ta hand om "skiten"?
Bekräftelse
Kommunens miljönämnd har satt press på Setra Group, men även på Smurfit Kappa i Piteå vars vd Dirk Poot kommenterade ärendet per brev tidigare i sommar:
"Enligt vad vi kunnat utröna har det aldrig förekommit impregnering i industriell skala vid sågverket".
Men där har Poot fel.
Protokoll och vittnen från 50- och 60-talen bekräftar alltså att impregnering förekommit, i stora öppna bad, med det dödligt giftiga pulvret dowicide/pentaklorfenol utblandat i vatten.
"Evigt ansvar"
Efter miljökatastrofen i mitten på 70-talet runt företaget BT-Kemi i Teckomatorp i Skåne skärptes miljölagen i Sverige.
Detta för att företag inte skulle kunna smita undan miljöansvar vid nedläggningar.
Tillägget "evigt ansvar" skrevs in i lagen, för den eller de som förorsakar miljöföroreningar.
Översatt till Piteå-fallet kan dåtida försyndelser - möjligen förorsakade av okunskap - komma att drabba dagens Smurfit Kappa.
Bolagsnummer
Enligt Bolagsverket i Sundsvall går det nämligen att spåra Smurfit Kappa Kraftliners organisationsnummer som en röd tråd i rakt nedstigande led till 1941.
Då, 1941, var AB Statens Skogsindustrier huvudman till verksamheten på Lövholmen. Bolaget hade organisationsnummer 556040-5960.
1992 ändrades namnet till Assi AB, som 1994 blev Assi Domän Packaging AB. 2001 antogs namnet Kappa Kraftliner AB och 2007 var det dags att byta till Smurfit Kappa Kraftliner AB.
Men organisationsnumret, 556040-5960, har enligt Bolagsverket hela tiden varit detsamma.
Slipersfaktori
Smurfit Kappa har nu på sig fram till första september att utveckla frågan om eventuella markgifter, undersökningar och åtgärder. Miljönämnden i Piteå har även ställt motsvarande krav på Banverket.
1916-1932 hade nämligen Statens järnvägar en slipersfabrik på Lövholmen. Den 20 april 1932 skrev PT om dess nedläggning, dock framgår inte om impregneringsbad nyttjats i produktionen. Banverket jobbar på svaret.
- Utifrån inkommande svar kommer vi att gå vidare med nya påstötningar, mot Setra och alla övriga inblandade, säger miljöinspektör Mikael Ferm.
Oljeföroreningar
Risken bedöms som uppenbar att det långsamt nedbrytbara giftet pentaklorfenol gömmer sig i backen på Lövholmen i oacceptabelt stora mängder.
Setra har inte gjort någon hemlighet av att såväl diesel- som oljeföroreningar förekommer, och att man är beredd att sanera detta.
Dessutom berättar en anonym källa om stora rester med bark och fibrer nere på sjöbotten runt holmen, en kvarleva från den tid då timret bogserades in till sågen. Men resterna, i kombination även med sjunktimmer, läcker fenoler och bör inte lämnas kvar på sjöbotten för all evighet, menar källan.

Miljögifter från sågen hot mot Kappa

Sågverksepoken är över. Setra Groups nedläggning på Lövholmen har nu istället utvecklat en intensiv jakt efter miljögifter i backen - som kan bli en kännbar smäll för Smurfit Kappa.