Rummet fylls av sjungande ord som för mig är helt främmande. Och det låter ganska svårt och annorlunda.
I läraren Maria Labbas klassrum tränar man på att läsa, översätta, skriva och förstå samiska.
Förutsättningen för klassens elever är olika. Det är stor åldersspridning och det skiljer hur ofta man hör språket pratas hemma. En del av eleverna har åkt långt, med taxi från en annan skola i kommunen för att delta.
Läraren Maria Labbas dotter, tioåriga Ella Labba Wallström, är en av eleverna i klassen.
– Mamma pratar samiska hela tiden hemma, berättar hon.
I minoritetsspråk räcker det med en elev för att det ska bli undervisning, annars är det fem elever som gäller, berättar Maria Labba.
Den samiska kulturen är en stor del i undervisningen, hälften av tiden leker man samiska lekar, sjunger sånger och ramsor och pratar om naturen.
– Min pappa är same, men han pratar inte så mycket, men min faster pratar mycket, berättar Ida-Maria Sarri, som sitter och jobbar tillsammans med Ella.
Sedan berättar hon hur dom sätter upp lappar hemma, med vanliga familjeord som tandborste och tandkräm, de lapparna sitter inne på toaletten.
– Min pappa kommer från Nikkaluokta, utanför Kiruna. När jag träffar mina kusiner och tremänningar vill jag förstå vad dom säger, berättar Ida-Maria.
Frivilligt
Alla eleverna i klassen är där för att de vill det, undervisningen i modersmål är frivillig och bygger på att man vill lära sig.
Läraren Maria Labba är själv same och flyttade till Piteå från Arjeplog. Ellas två äldre syskon har inte velat lära sig, och därför har de aldrig gått samiska som Ella.
– Det är kul att läsa samiska, jag vill inte glömma bort det, berättar Ella.
– När vi åker till Räv–udden, till mamma släkt, då pratar alla bara samiska, jag förstår allt, men pratar inte så mycket själv.
Samiskan är ett ganska svårt språk och har en helt annan språkmelodi än svenskan, den tillhör en helt annan språkgrupp. Det innehåller till och med bokstäver som inte finns i vårt svenska alfabet.
– Mina klasskompisar vill ofta höra ord, men de glömmer bort dem hela tiden, säger Ida-Maria.