Med samiska på schemat

Det är fem elever i varierande ålder som deltar vid undervisningen i samiska på Norrmalmskolan.Just idag jobbar man med en översättningsövning om fåglar.

Foto: Sanna Eriksson

PITEÅ2014-04-27 20:42

Rummet fylls av sjungande ord som för mig är helt främmande. Och det låter ganska svårt och annorlunda.

I läraren Maria Labbas klassrum tränar man på att läsa, översätta, skriva och förstå samiska.

Förutsättningen för klassens elever är olika. Det är stor åldersspridning och det skiljer hur ofta man hör språket pratas hemma. En del av eleverna har åkt långt, med taxi från en annan skola i kommunen för att delta.

Läraren Maria Labbas dotter, tioåriga Ella Labba Wallström, är en av eleverna i klassen.

– Mamma pratar samiska hela tiden hemma, berättar hon.

I minoritetsspråk räcker det med en elev för att det ska bli undervisning, annars är det fem elever som gäller, berättar Maria Labba.

Den samiska kulturen är en stor del i undervisningen, hälften av tiden leker man samiska lekar, sjunger sånger och ramsor och pratar om naturen.

– Min pappa är same, men han pratar inte så mycket, men min faster pratar mycket, berättar Ida-Maria Sarri, som sitter och jobbar tillsammans med Ella.

Sedan berättar hon hur dom sätter upp lappar hemma, med vanliga familjeord som tandborste och tandkräm, de lapparna sitter inne på toaletten.

– Min pappa kommer från Nikkaluokta, utanför Kiruna. När jag träffar mina kusiner och tremänningar vill jag förstå vad dom säger, berättar Ida-Maria.

Frivilligt

Alla eleverna i klassen är där för att de vill det, undervisningen i modersmål är frivillig och bygger på att man vill lära sig.

Läraren Maria Labba är själv same och flyttade till Piteå från Arjeplog. Ellas två äldre syskon har inte velat lära sig, och därför har de aldrig gått samiska som Ella.

– Det är kul att läsa samiska, jag vill inte glömma bort det, berättar Ella.

– När vi åker till Räv–udden, till mamma släkt, då pratar alla bara samiska, jag förstår allt, men pratar inte så mycket själv.

Samiskan är ett ganska svårt språk och har en helt annan språkmelodi än svenskan, den tillhör en helt annan språkgrupp. Det innehåller till och med bokstäver som inte finns i vårt svenska alfabet.

– Mina klasskompisar vill ofta höra ord, men de glömmer bort dem hela tiden, säger Ida-Maria.

FAKTASamer och Samiska

Samiska räknas som ett av Sveriges minoritetsspråk.

Andra minoritetsspråk är: finska, meänkieli (tornedalsfinska), romani chib och jiddisch.

För att få läsa samiska i skolan ska man ha samiskt påbrå.

Det är skolan som avgör om man får modersmålsundervisning.

Undervisningen är frivillig och bygger på att man vill läsa samiska. Den ligger utanför timplanen för den vanliga skolan.

Samerna är ett urfolk och lever i Sápmi.

Sápmi sträcker sig över fyra länder. Från Kolahalvön i Ryssland över Finland till Norge och Sverige ända ner till norra Dalarna.

Den samiska klädedräkten kallas kolt. Koltens utseende varierar beroende på varifrån du kommer, det gemensamma är färgerna, blått, rött, gult och grönt. Kolten används vid högtidliga tillfällen.

Samerna har en egen flagga och en egen nationalsång.

Vem är same? 2009 fanns 70809 personer inskrivna i röstlängden för Sametinget.

Det finns massor av olika dialekter av samiska.

Nordsamiska tillhör den centralsamiska huvuddialekten, 80–85 procent av de som pratar samiska pratar nordsamiska.

Vill du veta mer? www.ungminoritet.se och www.samer.se

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!