Reglerna är många och omfattande, men att läsa språk och matematik på gymnasiet kommer att löna sig längre fram. De som fördjupar sig i ämnen som engelska, moderna språk, matte eller olika områdeskurser (fördjupningar) får extra meritpoäng, maximalt 2,5 poäng. Poäng som blir viktigare för att komma in på rätt utbildning på högskolan.
De elever som får ett komplett slutbetyg från gymnasiet hamnar också per automatik i en "direktgrupp" och får enklare att komma in på högskolan.
Elever som däremot hoppar av gymnasiet och istället läser in på komvux hamnar i stället i en "kompletteringsgrupp", där blir konkurrensen hårdare än i direktgruppen. Betyg inlästa i efterhand värderas inte lika högt som rena gymnasiebetyg vid antagningen.
De elever som exempelvis väljer att läsa det estetiska programmet eller medieprogrammet drabbas också ganska hårt. Programmens upplägg gör det svårt att både hinna läsa de kurser som ger högskolebehörighet och samtidigt fördjupa sig i meritkurser.
- Valet till gymnasiet är viktigare än någonsin eftersom det blir svårare att komplettera i efterhand. Det är viktigt att man verkligen tar sig tid att fundera på vad man verkligen vill gå och inte gör ett slentrianval eller samma val som kompisarna, säger Eva Jordahl, rektor för Strömbackaskolan.
Hon menar att det kan vara svårt för en niondeklassare att planera så långt fram som "till högskolan". Samtidigt är det "nu det gäller":
För att göra det enklare för eleverna att välja rätt har Strömbackaskolan i Piteå haft en öppethus-kväll i december. I dag, tisdag, håller man även öppet på dagtid:
- Det ger en bra chans för eleverna att titta närmare på program man är intresserad av och ställa frågor. Elever som ändå känner sig osäkra får gärna komma hit senare också, exempelvis vara med en dag på ett av de nationella programmen. Det är så viktigt att man "hamnar rätt" från början, säger Eva Jordahl.
Årskullen som ska in på Strömbackaskolan till hösten är lika stor som fjolårets. Jordahl menar att de praktiska utbildningarna nu successivt byggts ut till bristningsgränsen. Samtidigt blir det intressant att se om fler elever än tidigare kommer att välja utbildningar med mycket matte och språk och om då fler sådana platser kommer att behövas.
- Vi har ju brist på naturvetare i dag, så det är jättebra om fler elever väljer den utbildningen. Det blir väldigt spännande att se ansökningarna i februari, säger Eva Jordahl.
Fotnot: De första som söker till högskolan enligt de nya reglerna är de som redan nu går första året på gymnasiet. De hade alltså redan hunnit välja utbildning innan de nya antagningsreglerna var klara.