Luftkvaliteten i Piteå är för dålig och PT:s granskning av data från mätstationen på Prästgårdsgatan visar att föroreningarna överstigit gränsen för det ohälsosamma vid 136 tillfällen under 2023.
För att skydda europeiska medborgare från skadliga luftföroreningar antog EU 2008 ett antal miljökvalitetsnormer som Sveriges kommuner enligt lag är skyldiga att upprätthålla. Efter att luftföroreningarna i Piteå under 2020 överstigit tillåtna nivåer tvingades kommunen anta ett åtgärdsprogram för att råda bot på problemen. Då hade mängden partiklar i luften överstigit 50 mikrogram per kubikmeter, eller en trea på en femgradig skala, under 39 dagar under året.
PT har granskat data för luftvärden som uppmätts på Prästgårdsgatan sedan 2019. Granskningen visar att luftkvaliteten i Piteå vid ett flertal tillfällen varit väsentligen sämre än en trea. Under totalt 48 dygn mellan 2019 och 2022 låg dygnsgenomsnittet på nivåer som motsvarar en fyra på en femgradig allvarlighetsskala. Under totalt sex dygn låg dygnsmedelvärdet på en femma, den högsta nivån på skalan där luftföroreningarna bedöms vara "mycket ohälsosamma".
Siffrorna för 2023 mäts timme för timme. Hittills har mängden skadliga partiklar i luften överstigit en fyra på skalan under 136 timmar fördelade på 30 dygn. 2023 års data är ännu inte validerad, men Åsa Wikman, miljö- och hälsoskyddschef på Piteå kommun, sticker inte under stol med att Piteå har problem med luftkvaliteten.
– Vi har för höga partikelhalter i Piteå. Vi har också överstigit den undre tröskeln för partikelhalter flera gånger under året. Det visar att vi har en fortsatt utmaning med luftkvaliteten i Piteå, säger hon.
Åsa Wikman, chef för miljö- och hälsoskydd på Piteå kommun. (Arkivbild)
Utöver biltrafiken rör sig många fotgängare kring Prästgårdsgatan, vilket utgör en av två stationer i Piteå som mäter stadens luftkvalitet.
Vid nivåer som överstiger 4 och 5 på skalan anses den dåliga luftkvaliteten utgöra en risk även för personer utanför kända riskgrupper.
Piteås luftföroreningar utgörs främst av grövre partiklar, så kallade PM10. Forskning har slagit fast att partiklar är den skadligaste formen av luftföroreningar i urbana miljöer. I åtgärdsprogrammet för Piteå kan läsas att:
"Partiklar är den grupp av alla luftföroreningar i stadsluften som har starkast koppling till negativa hälsoeffekter. Partiklarna kan genom inandning transporteras in i kroppen och påverka såväl andningsorganen som andra organ.
Där kan vidare läsas att exponering för höga halter av partikelföroreningar kan orsaka ett flertal sjukdomar och även dödsfall. De kan också orsaka allvarliga skador på barns hälsa. Piteå kommun uppskattar att omkring 3650 Piteåbor riskerar att exponeras för skadliga halter partiklar i luften. Åsa Wikman tillstår att det är barn, astmatiker och allergiker som löper störst risk att lida skada i miljöer präglade av dålig luftkvalitet med höga halter partiklar.
– Främst är det mindre barn som löper störst risk och det är viktigt att barn inte vistas i miljöer med höga partikelhalter. Därför är det viktigt att man följer upp hur luftkvaliteten ser ut kring skolgårdar, lekparker och andra platser där barn är aktiva. Även astmatiker har en utsatt position, särskilt med kombinationen kall luft och höga halter partiklar.
Mätstationen på Prästgårdsgatan ligger centralt i stan och visar på hur stadens boende och besökare exponeras för ohälsosamma föroreningsnivåer. Barn tillhör den mest utsatta gruppen och riskerar att få skador vid inandning av luft med höga partikelhalter.
Byxtorget ligger nära mätstationen på Prästgårdsgatan och är en av de urbana miljöer som exponeras för skadliga mängder partiklar i luften.
Kommunens eget åtgärdsprogram uppskattar att 3650 boende i centrala Piteå riskerar att utsättas för skadliga parikelnivåer.
Som ett led i att bekämpa Piteås dåliga luftkvalitet satsar kommunen på utbyggnad av gång- och cykelvägnätet samt ökad tillgång till kollektivtrafik.
Orsakerna till förhöjda halter av partiklar i luften inkluderar dammiga gatumiljöer och hög trafikbelastning där fordonens däck river upp partiklar och damm. Städer i norra Sverige är extra utsatta på grund av halkbekämpning och dubbdäcksanvändning. PT:s granskning visar också tydligt att topparna i partikelhalter återfinns under våren och under hösten innan snön fallit, vilket pekar på att mängden sand på vägarna samt byte till dubbdäck har påtaglig inverkan på luftkvaliteten i stan.
Bland de åtgärder Piteå kommun planerat för att råda bot på situationen återfinns därför åtgärder för utbyggnad av gång- och cykelvägnätet och ökad tillgång till kollektivtrafik. Även den omdebatterade ombyggnationen av Lillbrogatan står med på åtgärdsprogrammet. Åsa Wikman tror däremot att sandupptagningen kommer att få störst effekt.
– Man har börjat kika på sandningsmetoderna och det tror jag kommer ha stor betydelse. Det är en stor bov. Vi ser att vi kan korrelera spikarna i partikelvärden till sandupptagningen. Det blir intressant att följa hur vattningen vid sandupptagning kommer att påverka.
Kommer kommunens åtgärdsprogram att vara tillräckligt för att råda bot på problemen?
– Nej, det är inte tillräckligt. Det här arbetet måste fortgå och utvecklas. Luftdirektivet från EU kommer dessutom mest troligt att skärpas, vilket gör det än viktigare att fortsätta jobba med detta.
Piteå