Tidigare studier visar att runt 40 procent av vuxna med adhd utvecklat samsjuklighet. Enligt Frida Lindbergs kartläggning var det knappt 140 barn mellan 12 och 17 år som besökte vården i Piteå kommun förra våren med adhd som huvuddiagnos. Man uppskattar att cirka 40 av dessa kan ha en ökad risk för samsjuklighet.
I våras gjordes en kartläggning i kommunen där det undersöktes hur många i åldrarna 12 till 30 år som uppskattas ha samsjuklighet. Samsjuklighet betyder att en person uppnår kriterier för flera sjukdomar. I kartläggningen fokuserar man på personer som har både en psykiatrisk eller neuropsykiatrisk diagnos samt ett missbruk eller beroende.
– Missbruk och psykisk ohälsa hänger ofta ihop. Det är svårt att veta vad som kom först, säger Frida Lindberg som gjort kartläggningen.
Kartläggningen undersöker dels 12- till 17-åringars risk för samsjuklighet, dels 18- till 30-åringars samsjuklighet. Undersökningen baseras på bland annat enkäter och intervjuer som genomförts med en rad olika instanser, däribland elevhälsan, socialsekreterare och barn- och ungdomspsykiatrin.
Exakt hur många som riskerar att hamna i samsjuklighet är svårt att säga.
– Det är viktigt att inte låsa fast sig vid en samsjuklighetsdiagnos på barn, det är i stort sett omöjligt. Det är sällan en 13-åring fått både en missbruks- och en neuropsykiatrisk diagnos, säger Lindberg och tillägger att det därför är viktigt att titta på riskfaktorerna.
Hon uppger att många i undersökningen upplever att samsjuklighet ökat på senare år.
För de 34 personer i missbruk som varit på behandlingshem under kartläggningstiden var den vanligaste debutåldern för droger 12 år. Då gällde det främst alkohol men i vissa fall även narkotika.
Av 401 enkätsvar uppskattas över 300 vara unika personer. Vissa kan ha dubbelregistrerats samtidigt som det finns ett mörkertal då inte alla som har eller riskerar samsjuklighet upptäcks. 218 av dessa 401 svar gäller 12- till 17-åringar som riskerar att hamna i samsjuklighet.
– Det finns målgrupper där vi behöver jobba mer gemensamt i kommun och region. Det här är inte unikt för Piteå, men kartläggningen visar en stor målgrupp och vi behöver insatser som matchar behoven.
Frida Lindberg, vårdsamordnare och projektledaren som gjort kartläggningen, understryker vikten av att titta på riskfaktorer som exempelvis adhd för att kunna jobba med tidiga insatser.
För att hjälpa de berörda görs en rad olika insatser, bland annat något som kallas "13–25". Det är ett riktat stöd till 13- till 25-åringar som har eller riskerar missbruk samt samsjuklighet.
Enligt Lindberg är alla överens om att samverkan är en viktig del i att hjälpa de berörda men många menar samtidigt att det kan vara svårt att få ihop.
– Många beskriver i intervjuerna att exempelvis socialtjänst, primärvård och skola gör mycket i egen regi istället för att jobba tillsammans. Vi har ansvarsområden att ta hänsyn till, men vi måste ändå få till en gemensam tanke kring de vi möter.