Samtidigt beräknas utebliven återvinning kosta en miljard kronor om året bara i Norrbotten.
– Det är fantastiskt bra att svenskarna vill återvinna mer! Därför är det sorgligt att så många upplever att det är svårt. Tillverkarna måste ta ett mycket större ansvar för att våra saker ska kunna återvinnas, genom att designa smart redan från början, säger Pär Larshans, hållbarhetschef på Ragn-Sells, som beställt undersökningen.
Undersökningen visar att ungefär två av tre svenskar, 63 procent, ofta eller ibland har svårt att veta hur en uttjänt produkt ska återvinnas. Bara sex procent uppger att de aldrig stöter på sådana problem. Siffrorna är i stort desamma över hela landet.
I undersökningen svarar mer än åtta av tio svenskar, 82 procent, att de skulle vilja återvinna uttjänta produkter i större utsträckning än i dag. De svenskar som aldrig känner att de vill återvinna mer utgör bara tre procent.
– Ingen ska behöva stå med en uttjänt pryl och tveka kring hur den ska återvinnas, för det leder till att vi kastar bort värdefulla material och slösar med jordens resurser. Norrbottningarna vill ta ansvar – nu måste riksdagen besluta om tydligare krav på tillverkarna, säger Pär Larshans.
Sverige förlorar varje år 42 miljarder kronor på utebliven återvinning, visade en rapport från Återvinningsindustrierna och Material Economics tidigare i år. Det motsvarar över en miljard kronor bara i Norrbotten.
Det kan finnas flera skäl till att produkter är svåra att återvinna. I grunden handlar det om att de inte är designade på ett sätt som lämpar sig för återvinning. Exempelvis kan de vara gjorda av många olika material som inte går att separera från varandra, eller inte vara märkta på ett sätt som gör att deras sammansättning framgår tydligt.
Konsumtionen i Sverige kräver 60 ton naturresurser årligen för varje svensk. Bara en mycket liten del utgörs av återvunnet material.