Många oväntade klurigheter

BRITTA PERSSON
Kill Hollywood me
(Amigo/Bonnier)
Betyg: 4

Piteå2008-01-25 00:00
POP. Det har pratats om att Britta Perssons nya skiva "Kill Hollywood me" skulle ha varit flitigt grammisnominerad om den släppts tidigare. Måhända ligger det en stor dos sanning i påståendet. För Britta Perssons musik - som ena sekunden är fylld av naiv sång, för att plötsligt förvandlas till trallvänlig radiopop med inslag av körsång och sedan helt byta skepnad till änglaskör stämma och allt det inom loppet av tre minuter - känns som en vinnande kombination. Dessutom fint förpackad i en lyxig, klangrik men ändå luftig produktion signerad Per Nordmark. Andraspåret "At 7" är ett utmärkt expempel på det.

Förra skivan "Top quality bones and a little terrorist" spelade den 26-åriga Vattholmstjejen in hemma tillsammans med Kristofer Åström. "Kill Hollywood me" är betydligt mer påkostad och inspelad i "riktig" studio. Men det skeva och egensinniga finns kvar, bara annorlunda förpackat och blir faktiskt lättare att ta till sig när de bryts av mot rena och småfinurliga ljudbilder.

Körar gör delar av kompisgänget som kallar sig Hollywood choir och bland annat består av Christian Kjellvander.

Textmässigt skickas trevare ut till olika delar av populärkulturen, men att hon parafraserar "Damn, I wish I was your lover" skulle ha gått mig spårlöst förbi om jag inte läst det någonstans. Britta Persson 2008 är så långt från Sophie B Hawkins 1992 man kan komma. Titelspåret "Kill Hollywood me" innehåller finurliga textvändningen "My friends think you’re not good for me. I’d say I’m not good for me".

"Kill Hollywood me" är inte plattan jag blir tokförälskad i, men jag instämmer till fullo i Per Nordmarks ord: "Det är en fin liten sak". Med många oväntade klurigheter att upptäcka.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om