I byn Vitvattnet norr om Kalix har man en fungerande närvärmeanläggning som invigdes för två år sedan. Den ägs och drivs av en ekonomisk förening och den fliseldade pannan ger värme och varmvatten åt byns skola, affär och stationshus (fungerar som gemensamhetsanläggning) samt åtta villor.
Värmen distribueras genom en nedgrävd kulvert i två system.
Anläggningen har tillkommit med hjälp av många timmars frivilligt arbete av byborna.
Solfångare
Det optimala är om en biobränsleanläggning av det här slaget kombineras med solfångare på varje byggnad; den möjligheten har dock ännu inte utnyttjats i Vitvattnet.Solfångarna ger tillräckligt med varmvatten på sommaren och då behöver man inte elda i pannan.
Nu har emellertid ett hot mot fastbränsleanläggningen i Vitvattnet dykt upp: byaskolan, som är en stor kund, hotas åter av nedläggning.
Ett mindre fjärrvärmenät baserat på biobränslen och solvärme planerades i Unbyn, Boden. Så kallat Klimp-medel hade beviljats, men i och med att det gick så lång tid mellan den första ansökan och det slutliga beslutet hann många kunder hoppa av. De hade valt andra, individuella uppvärmningsalternativ, bland annat värmepumpar, berättade Roger Hermansson på LTU, avdelningen för energiteknik.
Projekt i Harads
Nu gör man ett nytt försök i Harads, där förutsättningarna är goda.- Fast nu är visst ålderdomshemmet, som ska ingå i projektet, på fallrepet, sade Hermansson och underströk att kommunerna måste bestämma sig hur de vill ha det med energifrågorna. Det är bara fyra kommuner i Norrbotten som har en kommunal energiplan.
Det finns säkert åtminstone 20 byar i länet där man skulle kunna anlägga småskalig närvärme med hyfsad lönsamhet redan i dag. På sikt kommer sådana anläggningar att bli allt mer lönsamma, hävdade Hermansson.
Flera andra experter medverkade vid seminariet, som arrangerades av Grans naturbruksskola i samarbete med ETC och Piteortens försäkringsbolag.
Henry Hedman, ETC, föreläste om förbränningsteknik och informerade bland annat om olika bränslens värmevärde. Villaolja har ett värmevärde på 9,96 kilowattimmar per kilo medan motsvarande värde hos biopellets är 4,9, hos torr flis 4,5 och hos ved med en fuktighetshalt på 35 procent 3,3 kWh/kg.