När mobilsignalen ringer på morgonen kliver en hel del människor upp för att senare under dagen möta våld och hot på sin arbetsplats.
Knytnävsslag i ansiktet från en snattare, en kraftig örfil av en brukare som inte vill byta blöja, ett ordentligt bett i armen av ett förskolebarn.
År 2012 gjordes 2 683 anmälningar till Arbetsmiljöverket på grund av hot, rån eller fysiskt våld.
Borta länge
Många anmälningar kommer från vård och omsorg som psykiatriska kliniker och särskilda boenden, från grundskola, kollektivtrafik och väktare av olika slag.
Varje dag drabbas sex arbetstagare så allvarligt att de behöver vara sjukskrivna. En del blir borta länge på grund av de fysiska skadorna eller den psykiska påfrestningen.
Skydda den som angriper
– Tyvärr är våld och hot om våld en del av jobbet för många. En hel del människor som väljer yrkesbana tänker aldrig på att det kan bli ett inslag i vardagen.
Det säger Dick Eriksson. Han driver ett företag som utbildar personal som utsätts för problematiken i sin yrkesroll.
– Tidigare mötte man kraft med mer kraft och våld med mer våld. I dag handlar det snarare om balans, rörelse, mjukhet och hänsyn för att kunna skydda sig själv, den som angriper och människor som kan finnas i närheten, säger Dick.
Han lär ut en metod som heter Durewallsystemet, ett välkänt begrepp för utsatta yrkesgrupper.
Utbildningen handlar om praktiska övningar, bemötandefrågor, kroppsspråk, etik och lagar. Helst ska man via olika metoder kunna förebygga, så att angreppet aldrig behöver ske.
MMA
Själv kom Dick i kontakt med Kurt Durewall – mannen bakom metoden – i tonåren, då han följde med en äldre bror på jiu jitsuträning.
Sedan dess har Dick tränat jiu jitsu och judo. Han har varit engagerad i teknikkommittén i Svenska Jiujitsuförbundet och på senare år har han tävlat i MMA.
– Att byta mellan stilar är inget problem, när man har så lång erfarenhet, säger han.
Droger förskjuter smärttröskeln
Som elev till Kurt Durewall var Dick med och utbildade yrkesgrupper i metoden för drygt tjugofem år sedan. Då var förhållningssättet unikt, i dag finns flera liknade metoder.
Dick var bland annat med och tränade vårdpersonal när mentalsjukhuset på Furunäset fortfarande var i drift.
På senare tid har han mött personer som jobbar med ensamkommande flyktingbarn.
– Tidigare var traditionen att det göra ont för angriparen, men det kan ju handla om en psykisk sjuk människa eller en dement, aggressiv mormor – eller så är personen drogpåverkad. Många droger förskjuter smärttröskeln och använder man våld mot en påverkad behöver man ofta bryta hårdare och slå hårdare, man kan i princip bryta av armen utan att de reagerar på smärtan. Då blir en annan teknik direkt nödvändig.
Människokännare som vakt
Dick är utbildad inom läraryrket och sjukvården. Han jobbar heltid på Smurfit Kappa, men kampsport har blivit en livsstil där hans företag är en del.
Under femton års tid jobbade Dick som ordningsvakt. Även där hade jiu jitsun stor betydelse.
Dick pausar i samtalet och serverar kaffe. Visar en smart kaffepulvermätare och fortsätter: "Att vara ordningsvakt på uteställen handlar om att vara lyhörd för kroppsspråk, att kunna se och förstå helheten."
– Du ska vara både psykolog och människokännare. Mitt mål har alltid varit att gästen ska tacka dig om du skickar ut honom eller henne. Om ordningsvakten är våldsam vill många ha upprättelse för att de blivit utsläpade och utskämda.
Dick hade ett alternativt förhållningssätt.
– Om någon somnat vid ett bord väckte jag personen försiktigt och sa att "Nu har du sovit här en stund, kom så går vi ut och tar lite frisk luft. Jag följer dig!". När man väl var ute kom vi ofta fram till att det skulle vara bra att åka hem och sova. Jag fixade taxi och när personen satte sig i baksätet slutade det ofta med ett "Tack för att du fixade taxin".
Från skallning till prat om krigserfarenheter
Han tycker att det finns en hel del att förändra i branschen, eftersom mycket handlar om våld.
– Att slita ut berusade personer blir början på en negativ spiral som skapar problem. Jag har pratat med personer där det har börjat med att de skallat någon på dansgolvet och slutat med att de berättat om sina krigsupplevelser med tortyrinslag från hemlandet, och där vi kunnat enas om ett förhållningssätt när de var ute på lokal. Jag tror på dialogen.
Dick säger att träningen i början av tonåren gav honom rätt verktyg.
Han lärde sig hur han skulle göra om han blev angripen.
Det blev i sin tur början till en inre trygghet.
– Man börjar uppträda tryggt och bilden av dig som person förändras. Du kan backa utan problem.
Utmanad på slagsmål
När Dick var yngre hände det att han blev utmanad när han var ute på lokal och alkohol var inblandad.
– Men jag har aldrig varit i slagsmål eller i tingsrätten, varken som privatperson eller som ordningsvakt. Som aktiv kampsportsutövare har jag alltid haft lätt att backa. Slåss jag får jag inte fortsätta träna för min klubb. Jag har sagt till bråkstaken att komma till träningslokalen istället.
Handlar om hänsyn
Den främsta lärdomen för Dick handlar kanske inte om det mjuka självskyddet – att med enkla tekniker och utan att göra illa eller kränka en angripare skydda sig mot slag, bett och grepp – utan om att vara lugn och harmonisk i sinnelaget.
– För mig handlar det om hövlighet, hänsyn, mjukhet och god balans – både fysiskt och psykiskt. Det har genomsyrat hela mitt vuxna liv, men jag tänker att de jag utbildar i alla fall kan känna sig mer trygga och säkra på jobbet.