Åklagare Lindha Strömberg bedömer att straffvärdet för dådet den 8 januari då mannen i 35-årsåldern ska ha knivhuggit en kamrat i halsen utanför sin lägenhet är 14 års fängelse.
– Det är ett direkt hugg som kapat artären i halsen. Han har velat döda målsäganden. Han väljer aktivt att inte hjälpa honom för att stoppa blodflödet, det gör grannen. Om inte grannen hjälpt honom så hade det här handlat om ett mord, inte mordförsök. Hans offer kommer antagligen aldrig att bli återställd, säger Lindha Strömberg.
Den sista dagen i rätten hördes ett större antal poliser om händelsen och mycket tid lades på blodet. Kriminaltekniker bröt ner sin rapport om blodbilderna och vad de olika termerna som sattelitstänk, droppstänk, kontaktspår och så vidare innebär. Framför allt gäller det en bloddroppe av offrets blod i mannens lägenhet som har droppat rakt ner. Den har alltså droppat från en person eller från ett föremål som befunnit sig inne i lägenheten. När rättegången drog igång hade mannen ändrat sin historia och sagt att han öppnat dörren flera gånger.
– Det är en helt ny version. Det här menar jag är en helt uppenbar efterhandskonstruktion för att förklara bloddroppar och stänk i hans hall som inte kan ha kommit dit om inte dörren varit öppen. Om han kommit till den insikten av att läsa förundersökningen eller pratat med sin försvarare är inte så viktigt. Det är en efterhandskonstruktion, säger Lindha Strömberg.
Målsägandens ombud hade också saker att tillägga kring att mannen under rättegången sagt att han öppnat dörren flera gånger och att han tittat ut genom titthålet på den knivskurne mannen under förloppet.
– Vi har hört hans samtal till SOS. Samtidigt pågår vittnets SOS-samtal, det skiljer bara några sekunder. Ifall han öppnade dörren och tittade ut, eller om han tittade i titthålet skulle han sett vittnet där ute som försöker och faktiskt lyckas rädda livet på honom, säger Jonas Westerlund, målsägandebiträde.
Försvarsadvokat Carolina Holmgren förde fram att det inte går att utesluta ett alternativt händelseförlopp. Att någon annan knivhuggit mannen utanför hans lägenhet, dit han återvänt av okänd anledning efter att han varit där tidigare under eftermiddagen.
– Jag hoppas att ni inte dömer honom för de diagnoser han har utan tittar objektivt på bevisningen. Det är inte ställt bortom rimlig tvivel att inte kan varit någon annan, säger Carolina Holmgren.
Utöver att offret identifierar mannen som den skyldige under SOS-samtalet, så vittnade även offrets mamma om att mannen försökt tala om för henne så gott han kan att det var den åtalade som gjorde det. Han kan inte prata längre, även om han ibland försöker. Men han förstår det som sägs och kan svara ja och nej.
– Han försökte säga hans namn. Jag frågade om det var om händelsen och han nickade. Vill du berätta vem som gjort det, frågade jag. Han nickade. Jag hade hört att den åtalade var häktad så jag frågade om det var han. Han nickade. Så jag sa att han sitter häktad för mordförsök. Då log han och såg nöjd ut, säger mamman.
När det gäller påföljd ska en rättspsykiatrisk undersökning inhämtas. Paragraf 7-undersökningen säger att en allvarlig psykisk störning vid gärningen kan misstänkas och att allvarlig psykisk störning under undersökningen fortfarande kan misstänkas. Först efter den kan man avgöra om mannen kan dömas till fängelse eller det måste bli rättspsykiatrisk vård.