Lyckad satsning på gemensam kvarterskompost

På Djupviken gör man det tillsammans, i olika fack, ett för varje år. Om två år ska man kunna skörda frukten av arbetet - i form av näringsrik kompostjord.- Det har fungerat riktigt bra, säger Ulf Åström, som ansvarar för skötseln av kvarterskomposten.

Fållan för 2009 är full och ska nu ligga till sig och tanken är att 2012 ska där finnas prima kompostjord.

Fållan för 2009 är full och ska nu ligga till sig och tanken är att 2012 ska där finnas prima kompostjord.

Foto: Gunnar Westergren

PITEÅ2010-05-05 06:00
Att kompostera har på Ringgatan, Kvastgatan och Kilgatan på Djupviken, blivit ett gemensamt intresse och ansvar. Hösten 2008 uppfördes där kommunens första kvarterskompost, där de boende på dessa tre gator får lägga sitt trädgårdsavfall. Ett rött ramverk ringar in tre fållor med plats för gräsklipp, löv och ogräs. Kvistar, ris och annat grövre material får läggas vid sidan av och det töms med jämna mellanrum av kommunen.
God ordning
Tore Sundström, trädgårdsingenjör på kultur- och fritid, berättar att upprinnelsen till kvarterskomposten var ett annat tippställe för trädgårdsmaterial, en bit därifrån.
- Den var igång under några år och fungerade hyfsat men när den här byggdes blev det bättre ordning, säger Tore Sundström.
Förutsättningen för att kommunen ska bygga en kvarterskompost är dock att det finns någon ansvarig på kvarteret som är villig att sköta om komposten och se till att de som tippar gör det på rätt ställe och att det är rätt material som hamnar där.
Färdig jord 2012
- När komposten var helt ny hösten 2008 skedde något misstag men sedan skyltarna kom upp om vad som får tippas och var så har det fungerat jättebra, säger Ulf Åström.
Komposten består av tre fållor, en för 2009, en för 2010 och en för 2011. Fållan för 2009 är full och ska nu ligga och kompostera till sig och 2012 ska där finnas prima kompostjord, redo att användas av de boende.
- Den kräver ingen skötsel alls egentligen. Vad man kan göra är att vända jorden och lägga på ytterligare gräsklipp för att skynda på förmultningsprocessen, säger Ulf Åström.
Kvarterskomposten på Djupviken är kommunens första och något av ett pilotprojekt men om intresset finns och någon är villig att ta på sig skötselansvaret så är kommunen öppen för fler liknande lösningar.
- Det är förstås förenat med en del kostnader för kommunen. Komposten på Djupviken kostade omkring 20 000 kronor att uppföra men om det på andra ställen kan fungera lika bra som här så är vi helt klart intresserade att hjälpa till med byggandet, säger Tore Sundström.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om