Sedan hösten 2011 har LSS råd och Stöd/vuxenhabilitering på Piteå älvdals sjukhus hunnit med sju grupper. Suget har varit och är stort.
Samtalsgrupperna är banbrytande och i Piteå var man först i Sverige att jobba utifrån modellen som kommer från Aspergercentrum i Stockholm.
- Nu håller man på att bygga upp liknade modeller runt om i länet, säger Maria Holmquist Ek, kurator och enhetschef. Hon är en av åtta som arbetar vid lasarettets LSS-team. Övriga är socionom, kurator, sjukgymnast, psykolog, arbetsterapeut och administratör.
Deltagarna har varit i åldrarna mellan 18 och 55 år. Syftet med kursen är att ge deltagarna kunskaper om sin diagnos och att ge dem möjlighet att samtala och utbyta erfarenheter.
Vid sex tillfällen träffas man och pratar i närmare två timmar.
Inte lika vilsna
Brukarna söker sig själva till teamet och för närvarande står tolv i kö men de får plats i två nya grupper som startar nästa år.
"Det är skönt att komma hit, här blir man förstådd" och "Jag är väldigt tacksam för att jag fick vara med. Jag känner mig inte så vilsen och förvirrad" är två röster från personer som gått i en grupp.
Ledarna pratar sig varma om gruppen som även ger dem så mycket tillbaka.
- I grupperna har man stor tolerans och förståelse för varandra. Det är så värmande. Det visar tydligt att människor med den här diagnosen inte saknar empati, men man har svårigheter med det, säger Anneli Nystedt, arbetsterapeut.
Till våren startar de populära grupperna även i A-kommunerna.
Nya grupper
De lyckade grupperna med högfungerande autismspektrumtillstånd har gjort att teamet fortsätter och utvecklar metoden.
Till våren startar grupper för människor som har diagnosen adhd och add. Dessa omfattas inte av LSS utan hamnar inom ramen för vuxenhabilitering.
- Vi har ett 20-tal redan nu som vill börja, men fler får gärna höra av sig, säger Elisabeth Bjuhr, kurator.
LSS teamet jobbar också med vuxenhabilitering.
- Om man får en skada efter att man fyllt 16 år hjälper vi personen med det den behöver. De flesta behöver hjälp med att samordna sjukvård och myndigheter, vi tittar på hela människans livstil. Vad behöver den här personen för att fungera bra i vardagen? Vilka hjälpmedel behövs? säger Maria Holmquist Ek.