Lyckad integration i föreningslivet

En halv miljon avsattes för integration i Piteås föreningsliv. Nu är pengarna slut och bedömningen är att det i de flesta fall slagit väl ut.

Storfors AIK sökte integrationsbidrag och många nyanlända sökte sig till föreningen. Enligt klubbordförande Ulf Olofsson blev utfallet relativt bra och några spelar kvar i ungdomslag och även i a-laget. (Arkivbild)

Storfors AIK sökte integrationsbidrag och många nyanlända sökte sig till föreningen. Enligt klubbordförande Ulf Olofsson blev utfallet relativt bra och några spelar kvar i ungdomslag och även i a-laget. (Arkivbild)

Foto: Micke Lindgren

Piteå2018-09-23 20:00

– Målet var att bygga bort de första hindren för nyanlända ungdomar. Vi vet inte exakt antal, men det är många som fick chansen att prova på olika aktiviteter, säger Riitta Hovinen, enhetschef på kultur- och fritidsförvaltningen i Piteå.

Det var 2016 som Piteå kommun fick en statlig engångssumma, cirka 17 miljoner kronor, för flyktingmottagande. Av dessa pengar avsatte kommunen en halv miljon att fördela till föreningar och organisationer som ville satsa på integrationsprojekt. Ett 15-tal föreningar nappade och fick klartecken.

Då var flyktingströmmarna stora och de ensamkommande ungdomarna många i Piteå.

Hovinen berättar att syftet var att satsa på bredd och att nyanlända och ungdomar från Piteå skulle träffas när de utförde olika aktiviteter tillsammans.

– De signaler vi har från föreningarna är att många av de nyanlända nu är en naturlig del i verksamheten. Samtidigt vet vi att många nyanlända inte längre bor i Piteå. En del har fått en början här och sedan flyttat och fortsatt med aktiviteten i en annan kommun.

Något som bekräftas av Ulf Olofsson, ordförande för Storfors AIK.

– Då 2016 var det väldigt mycket och ett stort tryck, men utfallet är att vi har några som fortfarande spelar för oss, även i a-laget. Vi har också fått samtal från andra föreningar i landet när en nyanländ flyttat dit. Jag tycker att det varit relativt lyckat.

Samma sak i Piteå IF som drog igång ett renodlat integrationslag med nyanlända.

– Flera av dem gick vidare till vårt utvecklingslag i division fyra som idag har 50 procent nyanlända. Jag tror vi lyckades ta hand om många på ett bra sätt, säger klubbchefen Jens Hedström.

Även Piteå Ridklubb startade ett integrationsprojekt som omfattades av 8-9 pojkar. De togs om hand av en ledare och fick stöd av flickorna i ungdomssektionen.

–  De fick lära sig sysslorna i stallet och rida, men så här i efterhand har inga pojkar fortsatt med ridning. En orsak kan vara att det är ganska kostsamt att rida, säger ridskolechefen Eva-Lena Wikander Hedman.

Andra föreningar som haft integrationsprojekt är exempelvis Regnbågsteatern, Öjeby handboll och Soo Shim Taekwondo. Ett normalbelopp som föreningar har fått är 30 000 kronor. Några har fått mindre, andra har fått mer när de utökat projektverksamheten.

– Det har varit värdefullt för många att få vara med i ett sammanhang och sammantaget har det varit lyckat och positivt, säger Riitta Hovinen.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!