– Jag känner mig korkad, jag borde ha tillräcklig koll för att inte gå på sånt där, säger 73-åringen lätt skamsen, som inte vill skylta med sitt namn i tidningen.
Annonsen om att man kunde få en telefon gratis om man svarade på några frågor dök upp på Facebook för två veckor sedan, och såg ut att vara knuten till Tele2. Efter att först ha tvekat bestämde sig 73-åringen för att ändå klicka på den:
– Min mobil är tre år gammal, och jag behöver en ny, det bidrog nog till att jag slutade tänka klart, säger han.
Att annonsören dessutom ville ha 10 kronor i betalning för frakten gjorde också till att det verkade rimligt, och därför slog han till. Men två dagar senare upptäckte Pitebon att ytterligare 799 kronor dragits från hans bankkonto av samma företag.
– Då förstod jag att jag blivit lurad, säger han.
Pitebon agerade snabbt och tog kontakt med sin bank för att spärra bankkortet.
– De sa att jag inte var den första som drabbats, säger han.
Eftersom han själv lämnat ut kortuppgifterna kan han i detta fall inte räkna med ersättning från banken. Men eftersom kortet har spärrats kan inte blufföretaget dra mer pengar.
– Jag hade mer pengar på kontot, så de hade kunnde tömma allt, säger han.
Häromdagen upptäckte han en liknande annons på Facebook, men den här gången var det stormarknaden Willys som påstods vara avsändare. Precis som i annonsen som Pitebon klickade på uppmanas man svara på några frågor för att sen ha chans att vinna presentkort i belöning.
– Därför vill jag gå ut med en varning till alla att man inte ska klicka på de här annonserna, säger han.
Willys har gått ut med en egen varning på sin Facebooksida om bluffannonsen, som även kan komma som mejl eller sms.
”Detta är inget meddelande vi skickat ut, och inte heller något vi står bakom. Vi vill uppmana alla att inte klicka på länken i meddelandet eller lämna ut några personuppgifter”, skriver matjätten.
Även polisen har flaggat för att bluffmakare just nu använder välkända varumärken för falska presentkortskampanjer, som marknadsförs via mejl, sms och sociala medier.
Upplägget är detsamma som Pitebon råkade ut för: Man uppmanas klicka på en länk, svara på några frågor och betala en mindre summa för att få en belöning.
Den gamla regeln: ”Om ett erbjudande verkar för bra för att vara sant, så är det inte sant” gäller i dessa sammanhang. Seriösa företag brukar också framhålla att de aldrig begär in personliga uppgifter via annonser eller länkar som man ska klicka.
– Men det skadar inte att påminna om det, säger Pitebon, som genom att berätta om sitt misstag hoppas kunna hindra någon annan att gå på nätbluffen.