Det var när Edor Nilsson, Piteå, skulle sälja ett antal Lisa Larsson figurer via en annons på Blocket som han blev avlurad sina sparpengar. Istället för att få 8 000 för figurerna blev han av med alla sina pengar, 23 000 kronor.
Som PT tidigare berättat så kom Nilsson och köparen överens om att köparen skulle swisha de begärda 8 000 kronorna. Men några pengar kom inte in på kontot. En främmande man ringde senare upp och påstod sig vara från Swedbank. Denna skulle hjälpa köparen att swisha pengarna.
– Jag kollade och numret var från Swedbank, säger han som numera ska ha kontant betalning vid en försäljning.
Efter ännu några timmar blev han uppringd av köparen som sa att pengarna för figurerna fanns på kontot.
När så Edor loggade in på sin bank upptäckte han stölden. Kvar på kontot fanns endast 113 kronor.
Edor nekar till att han lämnat ut koder eller att han loggat in på sitt bankkonto vilket mannen från "Swedbank" velat.
– Banken och Arn påstår att det är mitt fel att jag blivit rånad men jag har varken loggat in eller lämnat ut andra uppgifter. Jag har inte gjort något fel.
Sparbanken Nord motsade sig kravet om ersättning. Banken hävdar att Nilsson varit oaktsam genom att lämna ut koder och menar att Nilssons beteende var särskilt klandervärt. "Det är inte en förmildrande omständighet att Nilsson blivit uppringt av någon som säger sig ringa från Swedbank när Nilsson inte är kund i den bank som kontaktade honom".
Ärendet gick vidare till Allmänna reklamationsnämnden.
Varken Sparbanken eller Arn ifrågasätter att det rör sig om obehöriga transaktioner, men Arn anser att det vore stötande om banken skulle stå för någon del av transaktionerna till följd av Edor Nilssons passivitet inför risken av att vara utsatt för obehörigt agerande. Arn menar att eftersom mannen vid upprepade tillfällen lämnade ut sin personliga kod anses det vara grovt oaktsamt och därför får han inte någon ersättning. Nämnden konstaterar vidare att, det Nilsson riskerade genom att inte göra som bedragen sa – att inte få betalt för sina figurer – rimligen inte borde ha försatt säljaren i en akut pressade situation. Nilsson borde ha sett till att få klarhet i och reflekterat över varför säljarens bank behövde tillgång till koder från hans bankdosa.