En funktionsnedsättning har i åratal begränsat hennes sociala nätverk och förmågan att klara av en arbetsuppgift.
Autism och lätt psykisk utvecklingsstörning står det i journalerna, och med den historiken aktualiserades förtidspension i ett tidigt skede av livet.
I dag är Malin 34 år. Hon är gift med Stefan Stenberg sedan drygt tio år tillbaka och hon har också blivit lurad, på flera hundra tusen kronor, av samma person som genomfört bedrägerier och skuldsatt hennes make med över en miljon kronor.
Kontaktperson
PT har i tidigare artiklar berättat om den företagare som i februari 2005 blev ekonomisk förvaltare åt Stefan Stenberg.
Några månader efter den utnämningen ansökte samma företagare hos Piteå kommun om att även bli kontaktperson till Malin. Handikappomsorgen gav godkänt och ett kontrakt upprättades.
”Daglig kontakt, hälsa på, ringa till varandra”, har företagaren angett som mål i den arbetsplan som upprättades.
...
Vid sidan av företagarens intåg som kontaktperson hade Malin redan en ekonomisk förvaltare, ”Sonja”.
Den 12 januari 2011 slutade dock ”Sonja” på egen begäran efter sex års förvaltarskap och – märk väl – vid det tillfället hade inte Malin en enda krona i skuld.
Men det var nu som den ekonomiska cirkusen drog igång, och under de tre kommande åren skulle Malin undan för undan skinnas på sina pensionspengar, sitt bostadsbidrag och komma att skuldsättas med över 140 000 kronor.
Det var Malins kontaktperson, tillika Stefans förvaltare, som tog chansen när ”Sonja” klev åt sidan och all övervakning upphörde.
Lån på 30 000
Mönstret inför fortsättningen sattes redan den 16 februari 2011 – en månad efter ”Sonjas” avgång – när plötsligt 24 000 kronor plockades ut från Malins konto, där det dittills under åtskilliga år hade hanterats summor av betydligt mera blygsamma valörer.
Malin hade två konton på Sparbanken Nord. Ett för vardagsuttag och ett för räkningar. Från räkningskontot, där pensionspengarna sattes in, fördes det under flera år över 500 kronor i veckan till vardagskontot som Malin själv alltid disponerat.
Mönstret med en femhundring i veckan framgår tydligt och därför blir det märkligt när ett lån plötsligt tas på 30 000 kronor hos Time Finans AB, i Malins namn, och dimper ner på hennes vardagskonto. En vecka senare är pengarna försvunna. I dag har dessa 30 000 kronor med räntepåslag och inkassokrav vuxit till en skuld på 57 858 kronor.
Det kan också upplevas egendomligt när Malin köper elartiklar för 22 800 kronor. I dag har den obetalda skulden vuxit till 27 069 kronor.
...
Under 2011 var det full snurr på Malins räkningskonto. 500 kronor fördes pliktskyldigt över varje vecka till vardagskontot, hyran på 3 500 kronor betalades med autogiro liksom elräkningarna, men däremellan gjordes det under 2011 en lång rad utbetalningar till firmor och byråer som Malin aldrig hört talas om.
PT har synat samtliga bank- och plusgironummer, och bakom dessa döljer sig Alektum Inkasso, Transcom Credit, Visma Collectors AB Inkasso och även – vilket PT kommer att återkomma till – Handelsbanken Finans flera gånger om.
Allt på kontot förutom veckopengen på 500 kronor, hyran och elen går till någonting annat. Kontot töms undan för undan.
Snurrigt år
2012 blev ett fortsatt lika snurrigt år på Malins räkningskonto.
Ovan nämnda firmor och byråer syns på fler giroutbetalningar plus även ytterligare en rad bolag som exempelvis Sergel Kredittjänster, Nordea Finans, Lindorf Inkasso.
Företagarens egna affärsrörelse i Piteå får också en skärv från Malins räkningskonto, två gånger om, på vardera 5 550 kronor.
159 kronor och 62 öre fanns kvar på saldot när räkningskontot upphörde att användas den 2 januari 2013.
Som genom en besynnerlig omständighet upphörde även vardagskontot att används strax därpå, våren 2013, borträknat från någon mindre transaktion. I det skedet visade saldot på kontot 20 öre.
...
Men vad hände egentligen under 2013, när Malins båda konton upphörde att användas?
– Det kom inte in några pengar. Jag och Stefan åkte till Försäkringskassan och frågade vad som hade hänt. Vi var där minst tre gånger. Dom tyckte det var konstigt för dom sa att pengarna hade betalats ut som vanligt. Lika många gånger var vi till Sparbanken och frågade, men vi fick inga besked.
– Det gick så långt under 2013 att vi var tvungna att sälja en del grejer efter Stefans pappa för att få pengar till mat, säger Malin.
Förklaringen
I dag kan PT presentera förklaringen till mysteriet med de försvunna pengarna.
Förklaringen går tillbaka till den 3 februari 2011, när ytterligare en förfalskad fullmakt lämnades in hos Sparbanken Nord i Piteå.
Redan ett år tidigare, i januari 2010, hade ju företagaren lyckats med detta en första gång när han skrev ihop en egen falsk fullmaktsansökan för att handha Stefan Stenbergs ekonomi – vilket banken godkände.
Den andra händelsen går tillbaka till tiden strax efter det att Malins dåvarande förvaltare ”Sonja” hade klivit av, i slutet av januari 2011.
Fullmaktsansökan
När detta hade skett ville Malin att maken Stefan skulle sköta om hennes räkenskaper.
Därför fyllde hon i en fullmakt för makens räkning – en handling som Stefan kom att förvara någon dag i bilen, samma bil som företagaren fick skjuts med vid nämnda tillfälle.
Det var då som någonting hände med fullmakten, med hjälp av tipex och en snarlik penna.
När Stefan själv senare gick in på Sparbanken Nord med fullmaktsansökan observerade han inte förändring i handlingen. Med sig hade han både sitt eget körkort och även Malins id-kort som legitimation.
Fullmakten registrerades, godkändes – med även det ytterligare inflikade namnet, som godtogs utan id-kontroll. Det var alltså företagarens namn, med vidhängd adress, samt även namnet på ytterligare en person som bevittnare till fullmaktens riktighet.
Stefan och Malin förnekar i dag bestämt att de hade antecknat företagarens namn på handlingen. Båda hävdar att det är en förfalskning, precis som den första fullmaktsansökan.
...
Som av en slump (!) sökte företagaren upp paret Stenberg en tid efter att den andra fullmaktsansökan hade lämnats in till banken, i februari 2011. Malin berättar:
– Han kom förbi och erbjöd sig att hjälpa oss med vår ekonomi. Han skulle hålla ordning på allting, betala räkningar, sköta alla papper. Och han skulle ställa upp gratis. Då kändes det bra, säger hon.
Vid olika tillfällen under 2011 och 2012 bekräftade företagaren för paret att han hade full koll på läget, dock utan några mera ingående ekonomiska redovisningar.
– Han sade alltid att alla räkningar var betalda i tid, och att han skulle fortsätta att ta ansvar för min och Stefans ekonomi, säger Malin.
Vid sidan om fortsatte alltså mannen även att agera som förvaltare åt Stefan – och tömde hans konton – trots att förvaltarskapet hade upphört sedan flera år tillbaka.
Inkassoärenden
Men under 2013 hände det något, när pensionspengarna från Försäkringskassan plötsligt upphörde att komma in på Malins konton.
Paret Stenberg lyckades aldrig bringa klarhet i vart 11 400 kronor tog vägen varje månad – trots Försäkringskassans utfästelser om att summan (förtidspension, plus bostadstillägg, minus preliminär skatt) löpande hade betalats ut.
– Då och då kom ”NN” förbi med en femhundralapp åt oss var. Men inte varje vecka. Stefan fick ofta ringa och tjata. Pengarna tog han alltid upp ur sin egen ficka, säger Malin.
– Stefan fick ju heller aldrig någon lön för det jobb som han gjorde hos företagaren, berättar hon.
I november 2013 avled företagaren. Först då blev det uppenbart hur svårt ekonomisk sargade paret hade blivit av mannens framfart.
Visserligen började Malins pensionspengar att ramla in på kontot, men å andra sidan började även ärenden från olika inkassobyråer att strömma in i allt tätare följd.
Vem vill lyssna?
Under närmare tre år – från februari 2011 till november 2013 – hade Malin dragit på sig personliga skulder för totalt 140 000 kronor.
– Jag vet ju att jag har blivit lurad men vem ska jag berätta det för?, säger hon och kikar ner i bordsskivan.
Ja, för vem ska tro på en autistisk lätt utvecklingsstörd kvinna med läs- och skrivsvårigheter när hon försöker berätta att hon inte alls köpt fem mobiltelefoner med tvååriga bundna abonnemang under samma kvartal 2012?
Vem ska tro på henne när hon försöker förklara att hon inte heller köpt ytterligare mobiltelefoner och telefontjänster hos Tele2 för sammanlagt 12 407 kronor?
Vem vill lyssna på hennes historia om att hon aldrig beställt tjänster från sotaren i Piteå för 5 579 kronor?
Vem ska tro på en person med funktionsnedsättning när hon berättar om alla sjukhusbesök, alla obetalda räkningar på 5 694 kronor, som en avliden kontaktperson sagt att han hade betalat?
Vem på Time Finans AB vill lyssna när hon förklarar att hon inte tagit ett Halens privatlån på 30 000 kronor den 13 februari 2012, som nu är en skuld på 57 858 kronor?
Vem ska hon kunna berätta för att hon inte alls beställt kläder hos Ellos AB för 2 245 kronor?
Vem ska Malin vända sig till med sin berättelse?
...
Vi avrundar den här långa artikeln med några citat från handikappomsorgens journalanteckningar, som PT tagit del av med Malins godkännande.
Det tål att notera att handikappomsorgen, självklart, inte haft någon aning eller ens mandat att skaffa underlag över vad som pågått i det fördolda.
Här är en journalanteckning från juni 2009: ”NN fortsätter gärna som kontaktperson till Malin ... NN och Malin brukar promenera på Grisberget när de träffas.”
Ytterligare en journalanteckning från juni 2010: ”NN vill fortsätta som kontaktperson till Malin ... NN har regelbunden kontakt med Malin som ibland ringer flera gånger varje dag ... De går ut och äter ibland eller hälsar på hemma hos NN.”
Detta är information som Malin inte känner igen.
I årliga upprättade kontrakt presenterar även handläggaren sina mål med uppdraget: ”Ha kontakt med Malin i stort sett dagligen. Vara ett stöd för henne i olika situationer.”
En annan gång står det att läsa: ”Ha kontakt med Malin flera gånger i veckan. Vara ett stöd för Malin i olika situationer. Ta promenader.”
Handläggaren har skrivit under och godkänt dessa arbetsplaner.
Det har även Malin gjort. Det är bara en sak, hennes namnteckningar är förfalskade.