Den som studerar Lundströms verksamhet kan konstatera att han var en person med enorm energi och goda talanger. Han var mångsidig och med stor arbetsförmåga. Det mesta som hände i Piteå under en tid kretsade kring namnet Axel Lundström.
Lärare och redaktör
Axel Lundström föddes år 1815 som ett av sju barn till sågverksägaren Nils Lundström (1775-1842), Åbyn och Fredrika Risberg (1784-1849,) härstammande från Blåsmark.Lundström studerade i Piteå, Härnösand och sedan i Uppsala och lyckades småningom nå fram till läraryrket. Först med tjänst i Luleå och sedan i Piteå, där han orienterade sig fram i terrängen för att slutligen hamna i ledande position, som rektor.
Klart är att Axel Lundström ganska tidigt trodde på sig själv och sin förmåga. Han hade betydligt större planer för sitt liv än att bara sitta på rektorsstolen.
1843 grundade Axel Lundström Piteås första bok- och pappershandel på ungefär samma plats där nuvarande bokhandel ligger i dag. Han öppnade senare även bokhandelsfilial i Haparanda under namnet A. Lundström och K.N. Utterströms bokhandel.
1847 bestämde Axel Lundström sig för att bli tidningsutgivare, då han startade Norrbottens-Posten och även blev dess redaktör från starten.
Tidningen var liksom bokhandeln en tid de nordligaste i landet. Jämsides med detta drev Lundström försäkringsrörelse, som agent för ett engelskt livsförsäkringbolag och sedan ett svenskt.
Författare och parfymförsäljare
Nykterhetsintresset framskymtar i flera sammanhang, inte minst när han i bokhandeln ger allmänheten tillfälle anteckna sig och lämna bidrag för spridande av skrifter till allmänhetens upplysning om brännvinets och husbehovsbränningens skadlighet. Skrifter som Lundström sedan tillhandahöll. Han annonserade sig även som författare i jordbruksfrågor med skriften "Vägledning för den mindre bevandrade i lantbruket".I bokhandeln gav han sig även på att sälja parfymen "Boquet Des Dames".
Omgivningen hade nog också all anledning reagera när Lundström fann en fantastisk kombination genom att i sin tidning varje vecka uppmana, förmodligen genom påtryckning via skolan, de som hade förfallna skulder att betala dem i bokhandeln.
Tidningen visade mycket stort intresse för skolfrågor. Lundström drev även grosshandel i hjälpmedel på skolans område, vilka utbjöds till "herrar folkskollärare och vederbörande folkskolestyrelser"
Han skötte det publicistiska och räkenskapsmässiga och breddade verksamheten. Det fanns de som reagerade över att Lundström fanns med överallt, för att tjäna pengar. Även på auktion, där han bland annat sålde kvarlåtenskapen efter landshövding Åkerhjelm.
Ordförande i två banker
De ekonomiska åtaganden utökades genom det stora engagemanget i den i Piteå 1852 startade Norrbottens läns sparbank, senare Piteå sparbank. Han tillhörde styrelsen, bland annat under något år som direktionsordförande, fram til 1865.Parallellt från 1862 var han även direktionsordförande och verkställande direktör i den då grundande Filialbanken, som upphörde 1872. Verksamheten övertogs då till större delen av Vesterbottens enskilda bank, där Lundström blev chef för avdelningskontoret i Piteå samma år.
Han var också en tid köpmannaföreningens ombud i Piteå.
När stadsfullmäktigeinstitutionen inrättades 1864 valdes Axel Lundström till ordförande. Och med det följde även en kortare tid uppdraget som ordförande i drätselkammaren.
Lundström blev vidare vald til landstingsman när länets första ting kom till och var i ett par år landstingsordförande.
I riksdagens andra kammare satt Axel Lundström som ledamot 1868-1869 och var ingalunda overksam under Stockholmstiden utan drog i strid för Norrland, som han hävdade var framtidslandet.