Anna och Tommy Hintz anser att vården inte levt upp till sitt uppdrag i frågan om sonens missbruk.
Lukas var 14 år när han testade droger för första gången. Samma år blev han diagnostiserad med ADD. Det dröjde inte länge innan han var fast i ett flerårigt missbruk som senare skulle leda till hans död. Under sju års tid fick Anna och Tommy Hintz bevittna när deras son sjönk allt djupare ner i sitt missbruk.
Anna och Tommy upplever att vården inte tog Lukas missbruk på allvar. Lukas hade regelbunden kontakt med socialtjänst och intensivstöd som ständigt försäkrade föräldrarna om att hans problematik inte var så allvarlig som de trodde. Han fick öppenvård, när han egentligen var i behov av tvångvård, berättar de.
– När han hade tagit en överdos i april, samma år som han dog, fick vi höra att det bara var ett återfall. Han hade ju ett pågående missbruk. Där borde de ha förtsått att han behövde tvångsvård, säger Tommy Hintz.
– Han var djupt nere i sitt missbruk och fast i drogernas påverkan. Han fick hjälp till viss del, men inte den hjälp han egentligen behövde. Han klarade inte av öppenvården, tillägger Anna Hintz.
Som 14-åring testade Lukas Hintz droger för första gången. Sju år senare dog han av en överdos.
Under sina sista år i livet åkte Lukas in och ut från behandlingshem, utan att ta sig ur sitt missbruk. Kravet för att få bo på ett behandlingshem är att man ska hålla sig drogfri, vilket han inte lyckades med. Gång på gång blev han utkastad och hemskickad. Han hamnade i en nedåtgående spiral där han inte blev bättre.
– Där tänker jag att de borde ha förstått vilket dåligt skick han var i. De enda åtgärderna som gjordes var att han blev erbjuden öppenvård och ett lägenhetskontrakt, säger Anna.
Efter att ha blivit hemskickad från sitt sista behandlingshem landade Lukas hos sina föräldrar innan han blev tilldelad en lägenhet via socialtjänsten. Där fortsatte samma procedur. Han blev utelåst från sin bostad vid ett flertal tillfällen utan någon försäkran om att han hade någonstans att ta vägen under natten.
Anna och Tommy Hintz anser att missbruksvården inte fungerade för Lukas.
– Det kändes inte okej. Han var ju sjuk och i behov av hjälp, säger Anna.
Föräldrarna beskriver hur de ständigt kastades mellan hopp och förtvivlan. Lukas hade perioder där han lyckades bli drogfri, men han gled hela tiden tillbaka till sitt missbruk. Han hade en vilja att bli frisk, men missbruket var starkare än viljan. Socialtjänsten ansåg att han skulle ta sig ur det på egen hand, berättar Anna.
– Han kunde inte hålla sig ren på ett behandlingshem, så jag har svårt att förstå hur de kunde tro att han skulle klara av det via öppenvården. Om han hade kunnat välja att sluta med droger hade han gjort det, säger hon.
"Vi vet inte om tvångsvård hade fungerat, men det hade åtminstone varit värt ett försök", säger Anna Hintz.
I januari 2018 blev Lukas tilldelad intensivstödjare. Efter ett möte med socialtjänsten blev föräldrarna lovade en utredning enligt LVM, Lagen om vård för missbrukare, som skulle ha kunnat innebära tvångsvård om stödet inte skulle fungera. Men så blev det inte. Han dog innan någon utredning inleddes.
Anna och Tommy Hintz gjorde en Ivo anmälan efter Lukas död eftersom de anser att vården inte gav honom den hjälp han behövde.
– Det är konstigt att de inte inledde någon utredning för länge sedan, trots att han inte blev bättre. Allt blev bara en ond cirkel istället, säger Tommy.
– Hade vi verkligen förstått vilket helvete Lukas befann sig i hade vi skrikit högre för att få rätt hjälp direkt efter första behandlingshemmet. Vi vet inte om tvångsvård hade fungerat, men det hade åtminstone varit värt ett försök.