Då assistanstiden inte räckt till har Marianne Metsävainio dragit ett tungt lass för att ta hand om sin son Elvis sedan han ådrog sig allvarliga hjärnskador i en trafikolycka. Då hon inte kunnat arbeta på heltid har ekonomin tagit stryk och i dag är hon bostadslös och stadd i personlig konkurs.
Piteå kommuns LSS-chef Ann Lundberg vill inte uttala sig i enskilda individärenden. Hon säger att situationen PT beskriver låter beklaglig, men säger att det generellt sett är föräldrarnas ansvar att söka vägar för sin försörjning.
– Om man väljer att ansöka om personlig assistans och som förälder själv väljer att utföra assistansen har jag förståelse för att det kan bli tungt. Som förälder har man möjlighet att ansöka om vårdbidrag, vilket man däremot inte får via oss på Socialtjänsten utan via Försäkringskassan. Det är förälderns ansvar att nyttja andra avlastande insatser, exempelvis förskola, skoltid. Har man behov av ekonomiskt stöd har man också möjlighet att ansöka om försörjningsstöd eller andra bidrag. LSS-lagstiftningen tar däremot inte hänsyn till förälderns försörjning, utan det är behovet hos den sökande som styr. Vi arbetar enbart mot den person som insatserna gäller.
Två år efter Elvis olycka valde Elvis mamma och pappa att ansöka om hjälp via LSS. Då lagstiftningen ska ge behövande rätt till goda levnadsvillkor hoppades familjen att Elvis skulle få assistans på heltid. Istället valde Piteå kommun att kapa andelen timmar som Elvis fick hjälp från drygt 120 timmar i veckan till 19. Sex år senare har Elvis fyllt 18 och i dag beviljas han assistans på heltid via Försäkringskassan.
I dag har ju Mariannes son assistans på heltid via Försäkringskassan. Betyder inte det att kommunen haft fel?
– Så behöver det inte vara. Försäkringskassan gör sin bedömning och Socialtjänsten gör sin bedömning. Ibland skiljer resultatet sig åt. Därför ansöker många hos både instanser parallellt och väntar för att se vilken instans som ger mer tid. Det kan också se olika ut beroende på hur ansökan ser ut. Försäkringskassan utreder också via Socialförsäkringsbalken, så de utgår från en annan lagstiftning.
Är det verkligen så illa att man som förälder till ett olycksdrabbat barn ska behöva gå i personlig konkurs?
– Det borde inte vara det. Jag kan inte prata om enskilda ärenden, men i Sverige har vi skyddsnät där barn ska kunna vara i förskola och skola för att föräldrarna ska kunna jobba. Däremot förstår jag att det kan uppstå sårbarheter när man tar på sig assistansansvaret för sitt barn. Vi försöker prata med föräldrarna kring hur de tänker kring framtiden. Vi vet att föräldrarna får kämpa otroligt hårt med hela tillvaron.
Den här föräldern känner sig direkt motarbetad av kommunen. Vad tänker du kring det?
– Det är alltid jättetråkigt att höra, att man inte känner att man fått den hjälp man har behov av. I första hand arbetar vi mot den person som ansökan gäller, men i det kommer ju också många närståendes behov in. Vi försöker hjälpa, men vårt arbete utgår från de riktlinjer, lagar och praxis som finns. En socialsekreterare som enbart beslutar med hjärtat begår ett tjänstefel. De måste förhålla sig till de regler som finns.