Efter flera månaders väntan har Piteå kommun kommit med besked för vilka stödinsatser man beviljar för dövblinda Evelina Lindberg. Beskedet är en besvikelse för både Evelina och familjen då kommunen endast beviljar två timmars ledsagning i veckan samt boendestöd, dock med avslag på Evelinas önskemål att vara delaktig i sin egen matlagning, hennes största intresse. Istället anser man att Evelinas behov kan tillfredsställas av matlådor från kommunen.

– Det här är ingen livskvalitet. Varför leva över huvud taget när det är så här?, säger Evelina Lindberg själv om beskedet.

Piteå kommuns LSS-chef Ann Lundberg vill inte kommentera beskedet till Evelina Lindberg med hänvisning till sekretess men säger att matlagning inte är en insats som faller under boendestöd.

– I Piteå jobbar vi med behovsprövade insatser så alla beslut föregås av en utredning. Boendestöd är en stödjande insats. Det är en stor skillnad mellan boendestöd och hemtjänst. I hemtjänsten utför man olika sysslor, så om en person inte kan städa, tvätta eller gå och handla så kan man ansöka om hemtjänst och få det utfört. Boendestöd är en tillfällig insats där man jobbar mot tydliga mål så att personen så långt som möjligt sedan ska kunna klara av att göra sysslor själv.

Vi pratar om en dövblind person. Vad tänker kommunen att en dövblind person ska lära sig klara av helt själv?

– Som enskild väljer man vilka insatser man ansöker om. En boendestödjare kan pedagogiskt stötta en person som självständigt vill laga mat. Det är ingen som får hjälp att laga mat av en boendestödjare, säger hon och fortsätter:

– Om en person haft beviljade insatser via LSS och sedan ansöker om insatser via SoL har jag förståelse för att det blir en stor skillnad. LSS-insatser grundar sig på goda levnadsvillkor medan SoL grundar sig på skäliga levnadsvillkor. Att laga mat varje dag tillsammans med en stödperson skulle jag vilja säga är väldigt goda levnadsvillkor. Det har man möjlighet att göra om man har personlig assistent via LSS. Inte via SoL.

Jag är väldigt nyfiken på hur kommunen tänker att Evelina ska klara sig själv?

– Det är tyvärr inget svar du som journalist kommer att få eftersom vi inte kan uttala oss i enskilda individärenden. Jag kan aldrig uttala mig om en enskild utredning. Det måste vi kommunicera med den enskilde.

Evelina Lindberg har av kommunen beviljats två timmars ledsagning i veckan, vilket hon själv tycker är alldeles för lite. På frågan om hur mycket kommunen tror att en dövblind person hinner göra med två timmars ledsagning i veckan hänvisar Ann Lundberg till att ett sådant beslut grundar sig på en mer övergripande utredning.

– Det är inte så man tittar på det när man utreder det. När man utreder ledsagning som insats tittar man på personens hela situation.

Tycker inte kommunen att det är en grundläggande rättighet att överhuvud taget komma sig utanför dörren?

– Självklart, men vi måste alltid titta på hur det ser ut för den enskilda personen.

Och hur mycket kommer man sig ut under två timmar i veckan?

– Som sagt, vi tittar på den enskildes hela situation när vi gör vår utredning. När det gäller personer med dövblindhet har man även möjlighet att nyttja ledsagning via dövblindombudet. Där är Piteå kommun betydligt generösare än många andra kommuner.

Hur många timmar i veckan då?

– Där måste jag hänvisa till dövblindombudet då det inte ligger under enheten för biståndsbedömning.

Men hur kan du då veta att det är generöst?

– Vi har gjort en omvärldsbevakning och tittar på vad andra kommuner erbjuder.

Är det alltså din uppfattning att Piteå kommun är generös mot dövblinda?

– Vi har en generös insats på service jämfört med andra kommuner. Piteå kommun har en person anställd riktad mot den målgruppen.

Är det den uppfattning ni får av dövblinda själva? Att kommunen är generös?

– Vi har inte haft något uppdrag kring att intervjua personer med dövblindhet om vad de tycker om kommunens insatser. Jag har en förståelse för att de som tidigare haft omfattande stöd via LSS i dag inte känner sig nöjda.

Som dövblind kommunicerar Evelina Lindberg via taktilt teckenspråk, en form av kommunikation som grundar sig på känsel och där man använder sina händer för att kommunicera med beröring. Enligt kommunen är det inget krav att en ledsagare ska kunna taktilt teckenspråk och därmed är det inte säkert att Evelina Lindberg kommer att kunna kommunicera med den som ska ledsaga henne, vilket Ann Lundberg bekräftar.

Är det inte rimligt att ledsagare ska kunna kommunicera med den de ledsagar?

– Så långt som möjligt försöker vi matcha utföraren till uppdraget, men nej, det är inget krav att en ledsagare ska behärska taktilt teckenspråk eller teckenspråk när man ledsagar. Ledsagning är en insats för förflyttning mellan punk A till punkt B.

Hur är det rimligt?

– Ledsagning handlar om trygg och säker förflyttning. Det kan vara att hålla en person under armen och gå till banken. Det är ledsagning.

Och det är inte rimligt att de två ska kunna kommunicera med varandra?

– Det finns ingen insats hos Socialtjänsten som heter taktilt teckenspråksstöd. Det vore förstås önskvärt, men i dag är det Regionen om ansvarar för vardagstolkning och som ska säkerställa att personer ska kunna kommunicera.

Skulle du själv vilja bli ledsagad av en person som du inte över huvud taget kan kommunicera med?

– Det är en fråga jag inte tänker svara på.

Evelina känner att detta blivit en personlig vendetta mot henne. Vad säger du om det?

– Jag kommenterar inte enskilda individärenden. Som enskild person har man rätt att vända sig till IVO är missnöjd med socialtjänstens handläggning.