– Det är klart att det finns en oro för om man ska lyckas tillgodose personalbehovet i framtiden, men det är inte kris just nu, säger hon.
Enligt Aava har det sen en tid tillbaka funnits en brist i att kommunicera vad man kan jobba med efter utbildningen.
– Man har inte riktigt lyckats kommunicera vad utbildningen egentligen erbjuder, säger hon.
Alla företag som har jorden och skogen som bas kallas för gröna näringar. Enligt LRF:s undersökningar är barn som kommer i kontakt med gröna näringar i tidig ålder mer positivt inställda till jord- och skogsbruk, än barn som aldrig varit i kontakt med lantbruk.
LRF har bedrivit kampanjer riktade till barn för att marknadsföra gröna näringar. Marianne Aava tycker däremot att det är skolans uppgift att marknadsföra utbildningarna.
– Men branschen har inte varit tillräckligt bra på att visa potentialen i näringen, säger hon.
Även hon bekräftar att det är ett problem att studie- och yrkesvägledarna inte känner till gröna näringar tillräckligt väl.
Importberoende
Marianne Aava tycker att det är problematiskt att många av maskinförarna väljer att jobba inom gruvindustrin.
– Norrbotten är i dag väldigt importberoende vad det gäller livsmedel och det är oroväckande, säger Aava.
Enligt henne behövs det fler som både vill starta eget, men också förvärvsarbeta inom lantbruk.
– Kapitalförsörjningen är ett stort problem. Det är inte många ungdomar som har råd att köpa en gård för 10 miljoner, men vill vi ha lokalproducerad mat i framtiden så måste en nyrekrytering till, säger Aava.