"Över 90 procent av alla ettåringar i Piteå har förskoleplats, man sätter in barnen tidigt vilket gör att det blir trångt", säger Louise Mörk (S), ordförande i barn- och utbildningsnämnden. (Arkivbild)
År 2020 hade Piteå kommun ett snitt på 5,3 barn/årsarbetare inom förskolan, något som ligger exakt på rikssnittet.
– Vi har områden där vi har trångt om platser och mycket barn. Det är förstås roligt, men för även med sig en problematik. Men skulle vi ha fullt utbyggt så skulle vi också behöva mer personal och det är heller inte helt enkelt, sedan har vi en ekonomi att förhålla oss till, säger Elisabeth Fjällström, förskolechef.
– Det är många byaförskolor drar upp kommunens snitt. Det handlar om att vi behöver fler lokaler. Det finns också med i vår tanke framåt i investeringsplanen, säger Louise Mörk.
Bland annat skulle Böle, Roknäs och/eller Svensbyn behöva en utbyggnad av förskoleavdelningar.
– Hade vi haft mer lokaler hade vi kunnat splittra upp barngrupperna, vi försöker att erbjuda barnen plats i närområdet för att inte föräldrarna ska behöva åka in till stan för att lämna. Man tänker att: "Vi får plats med ett barn till", då drar det upp snittet, säger Louise Mörk.
Södra området har också fortfarande för få lokaler i sitt område. Den största utmaningen är Jävre, där man inte kan tillgodose föräldrarnas önskemål om plats.
Det behövs även en permanent lokal i Rosvik utifrån att man i dag har två moduler placerade i det området. Norrfjärden har dock fått en utbyggnad som innebär att behovet av platser kan tillgodoses.
– Strömnäsbackens förskola var också en lättnad, där har vi kunnat få in många mindre förskolor med en och två avdelningar, säger Louise Mörk som hoppas på att kunna se effekterna under 2022.
Tittar man enbart på den kommunala förskoleverksamheten låg snittet år 2020 något högre, på 5,4. De fristående förskolorna hamnar på 4,5.
– Över 90 procent av alla ettåringar i Piteå har förskoleplats, man sätter in barnen tidigt vilket gör att det blir trångt, säger Louise Mörk som också menar att förutsättningarna för de privata alternativen ser olika ut.
– Exempelvis Krokofanten i Hemmingsmark har ett högre snitt och Lyckobackens förskolan i Öjebyn har svårt att få barn.
– Den kommunala verksamheten måste alltid erbjuda en plats efter man har stått i kö i fyra månader. Då försöker vi att titta på närområdet och där föräldrarna har sökt, sedan har vi inte alltid möjlighet att erbjuda exakt det de önskar, men då får de ta ställning, säger Elisabeth Fjällström.