Livsmedelsverket: "Kostnaden för vatten måste stiga"

Efter fyra besvärliga dygn lyckades Pireva att laga den stora vattenläckan och Piteåborna kunde använda vattnet som vanligt igen. Enligt Maria Khalili, beredskapshandläggare vid Livsmedelsverket, har Sverige flera utmaningar med vattenförsörjningen och hon menar att kostnaden för vatten måste stiga framöver.

Förra veckan fick Pireva jobba med en besvärlig vattenläcka. Framöver har man tillsammans med övriga VA-organisationer i landet ett omfattande jobb att göra då ledningsystemet behöver bytas ut. (Arkivbild)

Förra veckan fick Pireva jobba med en besvärlig vattenläcka. Framöver har man tillsammans med övriga VA-organisationer i landet ett omfattande jobb att göra då ledningsystemet behöver bytas ut. (Arkivbild)

Foto: Catrin Renlund

Piteå2023-01-09 20:30

Dåliga och gamla vattenledningar är inte Piteå ensam om eftersom att större delen av VA-systemet i Sverige byggdes under 1950-, 60- och 70-talen och de närmar sig sin tekniska livslängd. Maria Khalili vid Livsmedelsverket menar att Sverige har flera utmaningar med vattenförsörjningen framöver, och det gäller inte bara ett gammalt ledningsnät och vattenverk.

– Vi har klimatförändringar som är en stor fråga för sydöstra Sverige. Vi har även jättemycket nya krav i lagstiftningen som exempel PFAS (samlingsnamn för 5 000 olika industriellt framställda kemikalier) som bland annat Luleå haft problem med, säger hon och fortsätter:

– Och vi har ju även det som händer i omvärlden med kriget i Ukraina och den förhöjda hotbilden som finns. Det civila försvaret, där dricksvattnet är en viktig del, håller ju på att byggas upp och det kommer att krävas investeringar. 

Det mesta av investeringarna i VA-näten har historiskt skrivits av, vilket gjort att avgifterna kunnat hållas låga samtidigt som underhållsskulden vuxit, enligt branschorganisationen Svenskt vatten. Under 2021 släppte de en rapport som visade att investeringsbehovet i VA-sektorn är 23 miljarder kronor per år. 

– Det har hänt jättemycket sedan dess och priset på att investera har ökat. Vi håller just nu på att revidera den siffran, säger Erik Karlsson, strateg för ledningsnät vid Svenskt vatten.

Att klara av de nödvändiga investeringarna kommer bli en svår uppgift, och särskilt för små kommuner.

– Ett exempel är kommunerna som ligger väster om Piteå (Arjeplog och Arvidsjaur). De har stora arealer på en liten befolkning, vilket innebär att de har fler ledningar per invånare. För att klara det här behövs samverkan mellan kommuner.

Med nuvarande takt skulle det ta cirka 200 år att byta ut ledningssystemet i Sverige. Piteå är lite bättre än snittet då man satsar på att byta ut 0,65 procent av dricksvattenledningarna per år. Maria Khalili vid Livsmedelsverket menar att takten behöver snabbas på.

– Kostnaden för vatten måste stiga framöver och vi måste förbereda oss på att det kommer att kosta, men man får tänka att taxorna innebär att vi får rent dricksvatten som är en fantastisk service, säger hon.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!