- Fast det är hårdare än vad jag trodde, man måste plugga en hel del!
Linda är ett år yngre än klasskamraterna, något som beror på att hon helt enkelt hoppade över sexårsverksamheten och började direkt i ettan istället:
- Alla mina kompisar här runt omkring på Degeränget var födda 1990, det var bara jag som var
-91:a. Vi lekte väldigt mycket ihop, så när de kom hem från skolan blev det så att de berättade för mig vad de lärt sig. När jag sedan själv skulle börja sexårs så kunde jag redan det mesta där och även på rasterna så var jag mest med mina kompisar i ettan. Då tog pappa och mamma beslutet att flytta upp mig
direkt istället.
Lindas stora fritidsintresse är folkrace, hon har tävlat tre år i juniorklassen och tar steget upp till damklassen nästa år. Något som känns både spännande och lite nervöst.
Hon berättar att intresset väcktes då hon var liten och fick följa med pappa på hans tävlingar runt om i Norrbotten och Västerbotten.
- Folkrace är så mycket gemenskap! Det finns ju inga stora mästerskap eller sådant utan är mest en rolig grej. Jag kan komma sist, men är glad ändå. Det är så himla kul!
Förutom framgångar på folkracebanan brukar Linda också ha tur när lotten får avgöra. I årskurs nio lottades hon fram till Solanderskolans lucia. Nu hoppas hon på tur igen ...
Solanderskolan?
Följer med och stöttar
Linda har också sjungit i kör sedan hon var liten, men har nu tagit ett uppehåll:
- Jag provade att ta privata sånglektioner också, men det kändes obekvämt. Jag är ingen person som drabbas av rampfeber i vanliga fall, men jag vill ha någon med mig när jag sjunger. Är det Lucia så vill jag stå där framme tillsammans med dom andra i tåget, mitt i allt ljus.
Luciakandidaterna övar sånger tillsammans en gång i veckan. Linda menar att de är ett glatt och lite flummigt gäng. Förutom skolan upptar också kompisarna mycket tid och så pojkvännen Dennis:
- Han håller inte på med folk-race utan är skoterkille, men följer ofta med på tävlingar. Tvingar sig upp före klockan fyra på morgonen fast han är jättetrött för att stötta och heja på mig, både när jag lipar och är arg ibland.