Videon är inte längre tillgänglig
I ett kontorsrum på Furunäsets företagsby har Leif Lidman inrett ett mindre museum med delar av sin privata samling av föremål. När källaren i bostaden blev för trång var tanken från början att kontorsrummet skulle fungera som lagringsplats, men när också trycket från omgivningen att få se samlingen blev större väcktes idén att öppna ett så kallat mikromuseum.
– Jag vill delge av det jag har och jag vill ta del av andra människors historia kring gamla föremål, det är mycket som inte är berättat än. Många har minnen från olika detaljer och jag hoppas att det här blir en resa bakåt i tiden för besökarna. Förhoppningen är att de går härifrån med massor av minnen och att de blir nostalgiska, säger Leif Lidman.
Det finns inga fastställda öppettider utan tanken är att han ska hålla bokade visningar.
Började med kaffekanna
Leif Lidman har samlat på sig mycket reklamprylar som askfat, tändare, tändsticksaskar, påsar, väskor, pennor och affischer. Men också saker som olika klädgalgar, en gammal barnmorskeväska från lasarettet, flaskor från Piteå bryggeri och en gammal glassmaskinen i trä från Strands glass som förr i tiden huserade i Öjebyn. I Piteå har det funnits många olika kaféer och samlingen började faktiskt med en kaffekanna från nöjesplatsen Svartudden.
– Det var en stor festplats som Sven och Anna Bäckström startade. Det invigdes på 30-talet och var som störst på 40-talet. Det var ett populärt ställe där många kända artister uppträdde, bland annat Ernst Rolf. Det var även en populär badplats där det hölls simuppvisningar också, säger Leif Lidman.
Porslinssamlingen har vuxit och samlingen kommer från många olika kaféer. Från Ekbergs konditori finns exempelvis en 15 liters kaffepanna i i koppar bevarad.
– Jag blir nyfiken på historien bakom alla saker. Tänk dig alla människor som har druckit ur de här kopparna, säger han och pekar på kaféporslinet.
Bevarandevärde i mycket
Samlingen har han lyckats skapa genom kontakter, loppisar och auktioner. Han tror dessutom att det finns mycket mer saker som är värda att bevara i folks gömmor.
– Släng ingenting, ring åtminstone mig först, uppmanar han.
– Det finns ett bevarandevärde i det mesta.
Han är mån om att föremål från förr ska finnas kvar.
– Jag vill bevara Piteås historia, jag tycker att det är viktigt. För att kunna gå framåt måste vi känna till hur det var förr också.
Nästa steg är att dokumentera allting.
– När jag träffade Lasse Åberg för flera år sedan sa jag till honom att jag ville starta ett museum, han tyckte inte det eftersom museum inte bär sig utan rådde mig att skriva en bok i stället. Jag har fotat allting och det kan bli en bok, men det är ett senare och ett större projekt i sådana fall, säger han.