Ledningen ser allvarligt på missförhållanden

Orosanmälningar för flera barn blev inte bedömda – trots en tidigare lex Sarah-anmälan. Enligt cheferna som utrett avvikelsen är det fortfarande oklart varför. ”Missförhållandena som beskrivs är allvarliga”, säger Tomas Backeström, avdelningschef på stöd och omsorg.

Verksamhetsområdeschefen Roger Burman kan inte svara varför den ansvarige chefen inte gjorde förhandsbedömningarna som hon sagt att hon gjort.

Verksamhetsområdeschefen Roger Burman kan inte svara varför den ansvarige chefen inte gjorde förhandsbedömningarna som hon sagt att hon gjort.

Foto: Jens Ökvist

PITEÅ2018-10-30 05:00

Redan i juni i år lämnade Roger Burman, verksamhetsområdeschef för stöd till barn och familjer, in en lex Sarah-anmälan eftersom flera förhandsbedömningar som enhetschefen Carin Boström skulle ha hanterat, inte var det.

– Den första avvikelserapporten om att ärenden låg ohanterade gjordes i februari och då genomfördes en lex Sarah-utredning där det bestämdes att de skulle vara färdigställda senast den sista april. I början av augusti uppdagade socialsekreterarna att det trots det inte var åtgärdat. Det föranledde den andra lex Sarah-anmälan, säger Roger Burman.

Varför har dessa förhandsbedömningar inte blivit hanterade?

– Det är egentligen inte helt klarlagt. Det uppdagades att de inte var hanterade i tid och när de skulle hanteras så kom uppgiften att de hanterades. Men det visade sig så småningom att de inte hade blivit hanterade ändå. Vi har fått felaktig information, varför är fortfarande lite oklart.

Orosanmälningarna som inte blev bedömda förrän i slutet av augusti rör två familjer med flera barn i varje familj. I ett av fallen fanns det uppgifter om våld och där inleddes en utredning. Den avslutades dock utan insatser.

– Vad vi kan bedöma har det inte fått några konsekvenser för enskilda barn eller andra som har varit involverade. Men det är ändå allvarligt att det har blivit som det har blivit. Vi hade egentligen inte full koll på det förrän vi faktiskt träffade dem och genomförde den här förhandsbedömningen, säger Roger Burman.

Ni skriver i utredningen att det här inte har orsakats av stor arbetsbörda?

– Det har inte framkommit något sådant, säger Roger Burman.

Tomas Backeström, avdelningschef för stöd och omsorg, ser mycket allvarligt på det inträffade.

– Det är därför vi gör den här avvikelsen. Dels för att belysa allvaret i de missförhållanden som har skett och dels för att se över våra rutiner så att det aldrig ska ske igen.

Misstänker ni att det kan ha skett fler tjänstefel än det här fallet?

– Det finns ingenting sånt som har kommit till vår kännedom, säger Tomas Backeström.

Kommer ni att gå tillbaka i tiden och granska fler ärenden som rör den här enhetschefen?

– Vi ser inga skäl till att göra det just nu.

Avdelningschefen vill inte kommentera åtgärden som innebar att Carin Boström slutade sin anställning.

– Personen som nämns i utredningen har gjort en överenskommelse med arbetsgivaren. Några ytterligare kommentarer kommer vi inte lämna när det gäller enskilda personalärenden.

Hur resonerade ni när ni gav ett avgångsvederlag till en chef som begått tjänstefel?

– Vi från arbetsgivaren har aldrig använt begreppet tjänstefel och återigen så har vi gjort en överenskommelse med den tidigare anställde.

Har ni som överordnade chefer någon anledning att vara självkritiska till att det här kunde ske?

– Att granska när något har blivit fel känns självklart och att se om det finns delar som kunde ha gjorts annorlunda när det gäller rutiner eller arbetsbelastning. Det är gjort i den här utredningen och i dagsläget kan vi inte se att något kunde ha gjorts annorlunda, säger Roger Burman.

Kan den här händelsen skada förtroendet för socialtjänsten i Piteå?

– Vi hanterar väldigt många ärenden per år och tyvärr har det blivit fel i de här enskilda ärendena. Nu i efterhand vet vi att det gick bra. Men självklart kan det finnas de som tappar ett förtroende för det vi gör inom vårt uppdrag. Därav gör vi den här avvikelsen för att undvika sådana här framtida händelser, säger Tomas Backeström.

Förhandsbedömning

En förhandsbedömning är en första bedömning av utsatta personers hjälpbehov, ofta barn. Syftet med en förhandsbedömning är att avgöra om en utredning ska inledas eller inte. Förhandsbedömningen ska dokumenteras. Om den inte leder till utredning antecknas det direkt på handlingen med anmälan och ställningstagandet anges, datum för ställningstagandet, motivering samt namn och befattning på den som gjort ställningstagandet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!