Mannen, som är i 40-årsåldern, står åtalad för grovt vållande till annans död och riskerar villkorlig dom och dagsböter efter dödsolyckan på Smurfit Kappa 2019. Under tisdagen vittnade han i rätten.
– Jag vill börja med att beklaga sorgen till familjen. Det är en tragisk olycka som givetvis drabbat dem hårdast, sa han inledningsvis.
Han fortsatte med att konstatera att det var först när han hade hjulen på rälsen som han såg tåget komma.
– Jag får inte några som helst indikationer på att något rör sig i mörkret innan dess. Jag nyper fast i ratten och får tåget i sidan, säger han.
Lastbilschauffören berättar att han har haft lastbilskort i 20 år och arbetat aktivt i 12 år. Han hade kört den aktuella lastbilen i fyra-fem år innan olyckan.
Han beskriver det som en mörk morgon. Han beskriver området som "lite skum".
– Vi har sett en massa videos, men det är inte från den vinkeln jag kommer ifrån. Från mitt håll är det buskage i bakgrunden och vagnen är ju också mörk, säger mannen.
Åklagaren frågade varför han hade halvljus och inte helljus.
– På ett industriområde är det stor risk att man bländar någon, säger lastbilschauffören, som inte fått någon personlig tillsägelse angående helljus – men hört kraftuttryck på radion.
Åklagaren: Var din sikt begränsad?
– Tågvagnen kom från ett mörkt område med trasig belysning. Givetvis försämrar det sikten. Hade jag sett något i rörelse hade jag ju självklart stannat. Jag hade aldrig chansat, då sätter jag ju mitt eget liv på spel också.
Med tårar längs kinderna beskriver han hur smällen kändes. Han beskriver att sekunderna kändes väldigt långa.
– Jag har spelat upp det här i huvudet många gånger, men jag har kommit fram till samma sak varje gång. Jag hade inte kunnat göra något annat, säger han.
Lastbilschauffören berättar hur chockade medarbetare på Smurfit Kappa inte var förvånade över olyckan på krishjälpen som bolaget satte ihop efter olyckan.
– Det hade kunnat hända vem som helst, sa de.
En anställd på Smurfit Kappa som var en av de första på olycksplatsen vittnade också. Han berättade bland annat om mötet med lokföraren.
– Då blev jag darrig i knäna. Han sa att han trodde att mannen var död.
Vittnet säger att det är möjligt att man inte såg tåget från lastbilschaufförens position.
– Som jag minns det så reagerade jag på att det var dålig sikt, säger han.