I början av förra veckan blev det klart vilka som får ta del av lärarlönelyftet – ett statligt bidrag för att premiera skolans mest yrkesskickliga lärare. Av de tre miljarder kronor som regeringen årligen avsatt har Piteå kommun fått 12,3 miljoner som fördelats till 256 lärare, 26 förskollärare och 7 fritidspedagoger.
– Vi tog ett gemensamt beslut med facket att så många som möjligt skulle få ta del av löneökningen. Därför valde vi en genomsnittlig ökning på 2 500 kronor. Det gjorde att vi fick 289 bidrag att fördela, säger Ingemar Jernelöf, skolchef i Piteå kommun.
Av de legitimerade lärare i Piteå som var berättigade till lärarlönelyftet har 46 procent fått en löneökning mellan 1 000 och 4 500 kronor. Mer än hälften av lärarkåren har blivit utan höjning och på Piteå-Tidningens insändarsida har flera ifrågasatt reformen och menar att det skapar splittring i lärarkåren och kommer att leda till uppsägningar.
"Att särskilja lärare är det största misstag man kan begå. Det började med förstelärare som fick 5 000 mer i månaden och nu detta. Det är så korkat att det inte finns ord. Nu kommer 60 procent av lärarkåren gå till arbetet med en känsla av misslyckande och att inte duga", skrev signaturen "En mycket arg och besviken lärare".
Det finns också en ilska mot att 63 förstelärare, som sedan tidigare fått en höjd månadslön på 5 000 kronor, har fått ta del av lönelyftet. Deras genomsnittslön ligger nu på 41 157 kronor och den förstelärare som tjänar mest efter höjningen har en månadslön på 45 734 kronor i månaden.
"När man gör exakt samma jobb som sin kollega, tror ni då på fullt allvar att man vill göra detta samma jobb och veta att man tjänar cirka 100 000 kronor mindre varje år" skrev signaturen "Besviken lärare" i Piteå-Tidningen.
Skolchefen Ingemar Jernelöf, har förståelse för lärarnas irritation.
– Jag förstår besvikelsen hos dem som inte har fått lärarlönelyftet, men samtidigt ska man komma ihåg att reformen var ingen löneutjämningsreform. Tvärtom ville man sprida lärarnas lönebild och premiera dem som enligt kriterierna uppfattades som de bästa.
Att så många förstelärare har fått lärarlönelyftet ser inte Ingemar Jernelöf som något konstigt.
– Kriterierna för att bli förstelärare överensstämmer till stor del med kriterierna för lärarlönelyftet.
Samtidigt menar Ingemar Jernelöf att det är skillnad mellan förstelärartillägget och lärarlönelyftet.
– Även om pengarna hamnar i samma plånbok är det två olika saker. Försteläraruppdraget är ett tidsbegränsat uppdrag som man får ersättning för. Lärarlönelyftet är en prestationsbaserad löneöversyn.
Ingemar Jernelöf vill poängtera att både försteläraruppdraget och lärarlönelyftet är statliga reformer som inte Piteå kommun har påverkat. Själv hade inte skolchefen utformat det på det här sättet.
– Vi har jättestora utvecklingsbehov och säkert också lönestrukturproblem som vi skulle ha kunnat hantera på ett annat sätt om inte pengarna varit märkta, säger han.
Ingemar Jernelöf kan inte säga om politiken kommer att skjuta till några extra lönemedel för lärarna som blev utan höjning, men håller med facket om att det vore naturligt att ta hänsyn till situationen i samband med nästa års lönerevision.
– Om rektorerna och förskolecheferna ser att det blev inkonsekvenser på grund av lärarlönelyftet kommer de sannolikt att använda den kommande lönerevisionen för att kompensera för detta, säger han.