Medlarna presenterade emellertid ett avtalsbud som både Lärarnas samverkansråd och arbetsgivaren Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kunde godta.
Såväl Lärarförbundet som Lärarnas Riksförbund är förhållandevis nöjda med det nya läraravtalet, som lönemässig ger lägst 10,2 procent på tre år.
- En av de största framgångarna är att vi kompenseras i de kommuner som gav ett uselt löneutfall förra året. För en del kommuner kan vi tala om ett slags återbetalning, kommenterar Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Preisz.
Britt Eriksson, ordförande i Lärarförbundets avdelning i Piteå, tycker det är alldeles utmärkt att kommuner som gett lärarna obetydliga lönelyft under det gångna året tvingas ge kompensation.
- Vi har tidigare haft ett avtal där ingen siffra för löneutfallet angavs, inget procenttal eller någonting. Och då har det funnits arbetsgivare som tyckt att man inte behöver ge lärarna något. I Norrbotten, särskilt i inlandet, har vi varit förlorare. Och i Pajala fick lärarna noll löneökning ett år, säger Britt Eriksson.
Arbetstiden berörs inte i det nya avtalet. I stället ska en central arbetsgrupp under ledning av en opartisk ordförande utreda frågan. Utredningen ska vara klar den 15 juni nästa år.
Förbundsordföranden i Lärarnas Riksförbund, Metta Fjelkner, är nöjd med riktlinjerna för arbetsgruppen:
- Det blir inget systemskifte när det gäller ferietjänster. Hade de tagit bort ferierna för lärarna hade vi aldrig sagt ja till medlarnas avtalsbud.
Metta Fjelkner skriver dock i fackorganet Skolvärlden: "Att arbetstidsfrågan inte har lösts i detta avtal är något som vi djupt beklagar inom Lärarnas Riksförbund. Vi är mycket missnöjda med hur det är i dagsläget. Vi kommer att jobba intensivt för att få förbättringar till stånd när det gäller arbetsgivarnas möjligheter att öka undervisningstiden för våra medlemmar."