Irja Wallmark är en av lärarna på Christinaskolan som ställde sig skeptisk till den nya ordningen med mobiltelefoner.
– Men eftersom många kollegor var positiva så tänkte jag att jag skulle vara öppen för att prova. Hittills är jag positivt överraskad över hur bra det har gått.
För Irja Wallmark handlade tveksamheten mestadels om praktiska saker.
– Och sedan ser man ju att många elever är väldigt fästa vid mobilerna, jag trodde de skulle protestera mer. Det finns anledning att reflektera över frågan själv också. Vi är nog många vuxna som är mobilberoende.
Språkläraren tycker att det var en hel del jobb med att samla in telefonerna från eleverna vid varje lektions början.
– Det var ett moment som skulle göras flera gånger om dagen. I vissa grupper tog det lång tid, då elever kunde gömma telefonerna.
Irja Wallmark upplever stor skillnad på den mobilfria skolan, både när det gäller raster och lektioner.
– På lektionerna behöver man inte ta diskussionerna flera gånger om dagen och dessutom slipper man att telefonerna plingar och stör i undervisningen. På rasterna är eleverna mycket mer aktiva. Visst sitter de med sina datorer ibland, men de gör också mycket annat.
Hennes upplevelse är att eleverna saknar sina mobiler främst på raster och håltimmar.
– Det är viktigt att man respekterar att vissa elever inte gillar det här. Det är okej att känna att det är jobbigt också.