När kommunfullmäktiges ledamöter anlände till måndagens möte stod fyra representanter från Lärarförbundet och mötte dem i dörren.
– Vi står här för att manifestera att vi har en lärarbrist. Vi vill att våra politiker ska fatta kloka beslut om att budgetera ordentligt för högre lön så att vi kan toppa löneligan. Då kanske vi kan vara en rekryterande arbetsgivare, säger Karin Samuelsson, styrelseledamot i Lärarförbundet i Piteå.
Hon berättar att skolorna i Norrbotten behöver rekrytera 1 700 lärare till år 2020.
– Vi kommer att sakna 150 lärare i Piteå kommun inom bara ett par års tid.
Ingen gick miste om budskapet. Lärarförbundet hade nämligen garderat sig genom att mejla ut information till alla politiker innan manifestationen.
– De kommer inte undan. Det är val i höst.
Tycker ni att kommunledningen tar frågan på allvar?
– De tar det på stort allvar. Sedan handlar det någonstans om var i penningpåsen de ska rucka någonstans, säger Karin Samuelsson.
Lärarlönerna debatterades också i kommunfullmäktige. Anledningen var Skol- och landsbygdspartiets motion som gick ut på att barn- och utbildningsnämnden skulle få mer i budget för att kompensera de lärare som inte fått ta del av förstelärartillägget eller lärarlönelyftet. Två politiska ingrepp från staten som inneburit att vissa enskilda lärare fått cirka 8 000 mer i lön. Motionen avslogs efter en lång debatt.
– Den styrande majoriteten har inte för avsikt att göra detta. Man hänvisar till att kommunens egen riktlinje för lönebildning och de centrala avtalen är viktigare än att vi får en skola som håller måttet, säger Anders Nordin (SLP).
Kommunalrådet Anders Lundkvist (S) menade att lönesättning är en fråga mellan fack och arbetsgivare som politikerna inte ska gå in och detaljstyra.
– Det förslag som motionären har skulle också medföra avsevärda kostnader som skulle få stora ekonomiska konsekvenser för kommunen, säger han.
Per Lönnberg (V) konstaterade det orimliga i att barn- och utbildningsnämnden, som redan är ålagd att minska sina kostnader, skulle få i uppdrag att kompensera lärarna med cirka 15 miljoner kronor. Samtidigt höll han med Anders Nordin om att det behövs rättvisare löner.
– Reformen med förstelärare var olycklig. Den har bara skapat osämja lärare emellan. Det hade varit bättre om man hade lagt ett tillskott på alla lärare, säger han.