Gott samarbete
P-O Eriksson instämmer i regeringens resonemang om fördelarna med länsstyrelsernas naturliga närhet till sina kommuner och vana vid att överblicka och samordna.- Det är helt rätt att använda länsstyrelserna i det här sammanhanget, tycker landshövdingen och konstaterar att länsstyrelsen i Norrbotten redan har ett gott samarbete med kommunerna inom en rad olika områden. Att samarbeta även i flyktingfrågor tror han inte ska bli något problem.
Inget "Sjöbo"
- Vi har inga konflikter i flyktingfrågan, inte någon utbredd invandrarfientlighet, inget "Sjöbo" här i Norrbotten, men kommunerna måste ju ha de ekonomiska resureser som krävs för att klara av att ta emot flyktingar på ett bra sätt.Vad det nya uppdraget kommer att innebära i praktiken för länsstyrelsen och hur organisationen kommer att se ut lokalt är det dock för tidigt att svara på.
- Vi har ännu inte fått det formella uppdraget och väntar på direktiv. Vi kommer att föra en dialog med kommunerna om hur vi ska jobba med de här frågorna. Under vilken avdelning och vilka personer det här ansvaret ska ligga på vet vi inte ännu, inte heller om det är aktuellt med några nyanställningar.
Kräver resurser
Landshövdingen andas en viss skepsis när det gäller de ekonomiska resurser som hittills ställs till länsstyrelsernas förfogande. Under de första sex månaderna kommer landets 21 länsstyrelser att få dela på nio miljoner kronor för att klara det nya uppdraget.- Det är ju lätt att räkna ut att det inte blir mycket pengar för varje enskild länsstyrelse och därför måste vi få besked om vad regeringen förväntar sig att vi ska göra. Regeringen måste också säga vad vi inte ska göra, säger landshövdingen som menar att det nya uppdraget kommer att få konsekvenser för den befintliga verksamheten om inte större ekonomiska resurser också följer med uppdraget.
- En hel myndighet ska ju läggas ner vilket rimligtvis borde frigöra en hel del pengar.