"Länge leve vår Piteåklubb"

PITEÅSAMLING. Klubbarna var länge en oumbärlig källa till gemenskap för hundratusentals svenskar som utvandrade till USA. Gav flera generationer kontakt med varandra och inte minst med det nya och det forna hemlandet. I dag finns inte många av klubbarna kvar. I St. Maries, Idaho, USA, fanns för 75 år sedan en mycket livaktig Piteåklubb.

Piteå2005-12-06 00:00
St. Maries är en lugn liten stad belägen i en vacker skogsdal omgiven av två stora floder och en mängd sjöar. Staden ligger cirka 2,5 timmes bilfärd från den kanadensiska gränsen. Där bor i dag runt 3 000 personer som huvudsakligen sysselsätts i skogsindustrin. Där finns också en del gruvdrift och jordbruk<br /><br /><h3>Social verksamhet</h3>Piteåklubben i St.Maries ordnade årliga utflykter och många av utvandrarna från Piteåbygden deltog med stort intresse i den sociala verksamhet som klubben bedrev, inte minst då för att komma samman för att tala om sin verksamhet i det nya landet och prata om vad man fått veta från det gamla hemlandet. Med tiden samlades rätt många personer på träffarna.<br /><br />Gulnande klipp berättar om en sådan träff, närmare bestämt i september 1930. Den tredje i ordningen av Piteåklubbens utflykter hölls söndagen den 1 september på Labour Day (arbetarens dag) vid den natursköna sommarutflyktsplatsen Hooker. <br /><br />Till den träffen kom Pitebor från bland annat Spokane, Washington, och Idaho. Vid det tillfället var Harold Lindberg, från Cour D?Alene klubbens ordförande. Högtidstalet hölls av en A. Berg från St Maries. Att döma av deltagarförteckningen fanns det ett stort antal personer med som hade sina rötter i Norrfjärdensområdet.<br /><br />Av programmet kan utläsas att en kvartett bestående av herr och fru Stralson, Emil Andersson och Viktor Öberg, alla från Newport, Washington, sjöng några sånger. Andersson och Öberg, med ett förflutet i Norrfjärden, Conrad Lundgren, komiker från Coner D?Alene, och med rötter i Håkansö, underhöll med roliga historier.<br /><br />Sedan dukades det upp med ett äkta svenskt smörgåsbord. Efter den lekamliga spisen började "piglocken" att ljuda från paviljongen i parken. Instrumenten trakterades av Fred Berglund och August Forsell, efter vilkas toner dansen tråddes långt in på natten<br /><br /><h3>Styrelseskifte</h3>Följande dag återsamlades<br />Piteåemigranterna för en del förhandlingar. Bland annat för val av styrelse för klubben och med påföljd att styrelsens säte förflyttades från Cour D?Alene till St. Maines.<br /><br />A. Berg utsågs till president (ordförande) och Adrian Fahlman, som utvandrat från Håkansö till kassör. Fred. Berglund valdes till föreningens korrespondent och hustrun till <br />sekreterare<br /><br />Den avgående styrelsen från Cour D?Alene och hade följande sammansättning: Harold Lindgren, president, Einar Ericson, kassör, och Julius Fredriksson, med rötter i Norrfjärden, sekreterare. Frun till en Andy Öhlund utsågs till korrespondent.<br /><br />Vid det tillfället togs ett enhälligt beslut att skicka ett kort till Piteå-Tidningen med utropet "Länge leve vår Piteåklubb" och med en kär hälsning till släkt och vänner i Piteåbygden. Ett kort som skickades ett par månader senare, i november 1930.<br /><br />
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om