Hanna Viklund och Anna-Karin Nordlund jobbar på barn- och ungdomspsykiatrin i Piteå. "Vi vet hur tufft det kan vara och vet vilka konsekvenser det kan få", säger Anna-Karin Nordlund.
Barn med npf
Remisserna för att utreda adhd, add och autism har dubblerats på fem år. Det innebär att tiderna på barn- och ungdomspsykiatrin i Piteå långt ifrån räcker till. "Sjukvården hinner inte med i samma takt som samhället förändrats", säger Hanna Viklund, tf verksamhetschef.
.
Hösten 2019 stod närmare 100 barn i kö för utredning av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som adhd och autism, vid barn- och ungdomspsykiatrin i Piteå, bup.
Då beskrevs väntetiderna som problematiska och kön ökade med runt fem barn i veckan.
Via statliga pengar kunde man köpa in utredningar och en del barn fick åka till Umeå eller Stockholm.
Drygt två år är situationen tämligen likartad, men kön är kortare.
Mellan 40 och 60 barn står på kö för utredning.
För barn och unga gäller en förstärkt vårdgaranti på trettio dagar. Det innebär att man kan åka iväg och göra utredningen på något av de tre företag som Region Norrbotten upphandlat.
Då bekostas resa, uppehälle och utredning – som tar två dagar.
– Men alla har inte möjlighet att resa iväg utan står kvar i kön hos oss, säger Hanna Viklund, tf verksamhetschef för barn- och ungdomsverksamheten på Piteå sjukhus.
Även om man väljer att göra utredningen på ett av de upphandlade företagen får vårdnadshavare och barn vara inställda på att det blir väntetid.
Hur lång tid tar det?
– Från det att skolan eller hälsocentralen tar kontakt med Bup-linjen, uppsamlingsinstansen för psykisk ohälsa bland barn och unga i Norrbotten, till att utredningen är gjord brukar det ta ungefär sex månader. Situationen är ungefär densamma runt om i Sverige, säger Hanna Viklund.
Hon konstaterar att inget gott kommer ur väntetiderna, men att de är ett nödvändigt ont i dagsläget.
Hennes kollega Anna-Karin Nordlund håller med.
– Vi vet hur tufft det kan vara och vet vilka konsekvenser det kan få, säger hon.
Verksamhetschefen säger att köerna delvis beror på att det skrivs många fler remisser i dag jämfört med för fem år sedan.
– Jag skulle säga att remiserna har dubblerats. Vad det beror på är svårt att säga. Förmodligen beror det på flera faktorer. Kanske ställer samhället i dag högre krav på människor, det handlar kanske också om hur skolan är uppbyggd, att det är mer frihet under ansvar. Både skolan och föräldrar är nog också bättre på att fånga upp saker.
Verksamhetschefen säger att köerna delvis beror på att det skrivs många fler remisser i dag jämfört med för fem år sedan.
Problemet är att vårdens resurser inte har hängt med i utvecklingen.
– Sjukvårdssystemet hinner inte med i samma takt, men vi gör allt vi kan utifrån våra förutsättningar. Det är inte så att vi inte förstår att det kan vara otroligt jobbigt både hemma och i skolan. Att barnen tar sig genom skolan är jätteviktigt. Det är också viktigt att få hjälp i tid, säger Hanna Viklund.
2019 fanns ingen psykolog anställd vid bup i Piteå. Sedan dess har man haft tre psykologer anställda, varav en av dem är i tjänst just nu. Den personen är föräldraledig till 80 procent men ska snart vara tillbaka på heltid.
Kliniken har en fast anställd barnpsykiater, barnläkare, som i nuläget jobbar 25 procent.
– Vi försöker stärka upp med vikarier och stafettläkare, men det är svårt att få tag på folk. Vi diskuterar dagligen att det är svårt med läkarbemanningen på bup. Men även om alla tjänster skulle vara besatta skulle vi ändå inte hinna med, säger Hanna Viklund.
Anna-Karin Nordlund säger att för många barn och föräldrar blir utredningen som en utbildning.
– Och även om det kan vara viktigt med en diagnos kan man vidta åtgärder även innan. Man har dessutom rätt till anpassning i skolan utan diagnos, säger hon.
Även efter diagnos fortsätter ofta kontakten med bup.
– Många gånger hjälper vi till med verktyg, för även om man får en diagnos har man samma utmaningar att hantera i vardagen efteråt. För många barn blir diagnosen ett svar på många funderingar. Det är en lättnad för många barn.