Långa promenader för lantbrevbäraren

"Jag är en lantbrevbärare, jag går i snö och is..." Raderna ur Hjalmar Gullbergs "Den tänkande lantbrevbäraren" kunde stämma in på lantbrevbäraren i Gråträsk som fick vandra närmare 13 mil varje vecka för att dela ut brev.

Ett av postens många små idylliska postkontor i Hortlaxområdet för 30 år sedan.

Ett av postens många små idylliska postkontor i Hortlaxområdet för 30 år sedan.

Foto:

PITEÅ2009-02-17 06:00
Den 1 juni 1914 ändrades förhållandena. Då öppnades en poststation i Gråträsk, som ersatte lantbrevbäringen två gånger i veckan tur och retur på den 13 kilometer långa linjen Siksjöns poststation-Gråträsk och gående lantbrevbäringen på den 62 kilometer långa ringlinjen på linjen Gråträsk-Pjesker-Serrejaur -Vuotner-Lauker poststation-Lindås-Gråträsk.
Postföringen på linjen Siksjön-Gråträsk skulle äga rum på nätterna mot söndag och torsdag. Gående brevbäring ägde rum torsdagar och fredagar varannan vecka i vardera riktningen. Stationen i Gråträsk fick som sin förste föreståndare handlanden K.F Nilsson, som skulle lyda under postkontoret i Jörn.
Intyg om skrivkunnighet
I dag finns inte längre många renodlade postkontor kvar. Från att tidigare ha funnits i snart sagt varje större by har en avveckling skett snabbt under senare år. Olika affärsinrättningar har tagit över mycket av postfunktionerna.
I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet växte posten, med statligt anställda, i rekordfart. Det var i en tid då ålders- och frejdebetyg behövdes för att bli postanställd och det gällde för lantbrevbäraren att ha intyg om skrivkunnighet.
I mitten av 1850-talet gick en posttur mellan Piteå och Älvsbyn en gång i veckan och 1863 inrättades postturer mellan Arvidsjaur och Malå med en tur var fjortonde dag. På 1870-talet finns noterat att gångpost mellan Arvidsjaur och Arjeplog ägde rum en gång i veckan, fram och åter.
1887 öppnades en poststation i Roknäs och 1893 öppnades en poststation i Håkansö, Norrfjärden, i garvare Sivert Lundbergs före detta gård, ägd av Johan Alfred Berg.
Arnemark fick sin poststation 1893 med bondedottern Alma Kristina Stenvall som föreståndare och Rosviks poststation öppnades 1898 med handlanden Nils Edvard Öman som föreståndare.
År 1898 meddelades att två vaktbetjänter med stationsort i Långträsk, och lydande under postkontoret i Piteå, skulle beledsaga post på linjerna Piteå-Långträsk och Långträsk - Arvidsjaur. Vaktbetjänten vid postkontoret i Piteå, Frans Oskar Johansson skulle tjänstgöra på sträckan Piteå-Långträsk och reservvaktbetjänten i Härnösand, Johan August Ulin, skulle beledsaga post på sträckan Långträsk - Arvidsjaur.
Larmrapport
Det året öppnades postkontor i Abborrträsk och i Norra Bergnäs med hemmansägaren Abraham Gustaf Broderssen som föreståndare.
1899 fick Moskosel sin poststation.
En larmrapport kom i början av 1900-talet, som visade att postkontoret i Piteå hade det trångt, kallt och mörkt. Att där var åtskilligt fuktigt och att kontoret var hälsovådligt. Det resulterade att kontoret, efter att ha inrymts i två rum, den 1 oktober 1900 flyttade till en trerums lägenhet efter Storgatan i Öqvistska gården med ett kontrakt som gällde fem år. När den tiden gått hoppades man att det nya stadshuset skulle vara färdigställt och att postkontoret kunde flytta dit.
Färskare tidningar
Den 1 april 1900 öppnades poststation i Jävrebyn. Poststationen skulle lyda under postkontoret i Piteå. Till föreståndare antogs hemmansägare August Lindström, Jävre.
Ett par år senare skrevs från Lillpite till tidningen Norrbottens-Posten att det var en god sak att poststation nu även öppnats där.
-Post avgår och ankommer nu på sätt och vis fyra gånger i veckan och är det att hoppas att stadens tidningar därigenom komma oss tidigare tillhanda än förut då de varit 3-4 dagar gamla.
År 1902 öppnades poststation i Alter med Frans Fromhold Falk som föreståndare
På hösten det året gjordes en förnyad framställning av Arvidsjaurs kommunalnämnd om inrättade av postkontor i Arvidsjaur. Då påvisades olämpligheten i att Piteå postkontor skulle utgöra centralpostkontor för övre Lappmarken, vilket enligt de styrande i Arvidsjaur skulle vålla "stor tidsspillan och betänkliga rubbningar".
I juni 1903 startade lantbrevbäring på sträckan Rosvik-Trundavan-Trundön med hemmansägare Nils Johan Larsson, Trundön, som brevbärare.
Den 1 juli 1903 öppnades posten i Svensbyn med hemmansägare Isak Lundström som föreståndare, och i vars gård den nya stationen inrymdes.
Året därpå, den 1 april, öppnades en station i Hortlax. Till Hortlax avgick post tisdag, torsdag, och lördag kl 17.30. Från Hortlax avgick post samma dagar kl 15.30. Föreståndare för posten var skollärarinnan Hanna Teresia Johansson, och som var inrymd i skollokalen.
Den 1 september 1904 öppnades post i Blåsmark. Generalpoststyrelsen hade till föreståndare utsett skollärarinnan Emma Maria Risberg och till postförare på linjen Piteå-Blåsmark jordägaren E.A. Lundmark, Blåsmark. Posten skulle befordras fram och åter tre dagar i veckan tisdag, torsdag och lördag.
Samma år i november meddelades att postgången i Svensbyn utsträckts till att bli daglig, detta sedan byamännen anhållit och utsträckt postgången på Storsundslinjen, vilken tog sin början den 3 december.
Två år senare,1 februari 1908, öppnades en poststationen i Bergsviken som fick namnet Ängesviken. Till föreståndare utsågs handlanden Alfred Jonasson i Bergsviken.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om