Piteå älvdals sjukhus är lång, trots en rad förändringsarbeten.
Senhösten 2005 startades ett kökortningsprojekt. Då visade en analys att den längsta väntetiden för oprioriterade patienter var sex till sju månader. På knappt ett halvår halverades väntetiden genom en rad små förändringar.
Exempelvis justerades personalens scheman så att magnetkameran användes även under fika- och lunchraster. Dessutom koncentrerades vissa undersökningar till vissa dagar, för att man skulle slippa ställa om olika undersökningstillsatser i apparaturen. Därmed fick man ett snabbare patientflöde.
- Orsaken till köerna är att antalet remisser per vecka är fler än kapaciteten att ta emot patienter, säger Ylva Sundkvist, divisionschef för diagnostik.
- Vi gör allt som går för att korta köerna. Målsättning är givetvis att alla ska få vård inom 90 dagar.
I Piteå har Birgitta Larsson-Hamren nyligen tillträtt tjänsten som verksamhetschef på radiologiska avdelningen.
Hon berättar att ett genomgripande förändringsarbete pågår.
Bättre samarbete längs kusten är ett exempel.
- Finns det större kompetens på en viss sorts undersökning på ett sjukhus kanske man ska ta hand om alla de patienterna. Det handlar om att utnyttja kompetensen maximalt, säger Birgitta Larsson-Hamren.
- Men risken är att remissflödet ökar ytterligare. Dagens befolkning är väldigt medveten och kräver ofta magnetundersökningar, säger Ylva Sundkvist.
- Dessutom måste det gå ihop med sjuksköterskor som kan apparaturen och läkare som kan bedöma bilderna. Det kan handla om flera hundra bilder per patient.
- Vi jobbar för att få hit läkare och hoppas kunna rekrytera permanent. I slutet av året kommer två färdiga specialister som just nu gör sin ST-tjänstgöring, säger Birgitta Larsson-Hamren.