Landstingsvalet det mest ovissa

POLITIK. Valet till landstingsfullmäktige i Norrbotten är svårt att i förväg ställa diagnos på. Här röstar inte Norrbottens befolkning som de brukar. Kanske för att sjukvårdsfrågor både berör och upprör mer än andra. Vi har ställt tio frågor till företrädare för de åtta partierna i landstingsfullmäktige. På nästa uppslag kan du läsa hur de svarat.

Piteå2006-09-13 00:00
Valet till landstingsfullmäktige 2002 bjöd på en del överraskningar och förändringar. Socialdemokraterna backade 4,5 procentenheter och vänsterpartiet 5,1. Det gjorde att de båda partierna, med fyra tiondelar, förlorade majoriteten i fullmäktige.

De socialdemokratiska landstingspolitikerna i Norrbotten fick "bara" 38,3 procent av rösterna (lägre än riksgenomsnittet). Vänsterpartiet noterades för 11,3 procent av rösterna.

Den tidigare röda dominansen bleknade alltså rejält och maktfördelningen ändrades.

Konkret ledde resultatet till att vänsterpartiet och socialdemokraterna började samverka med miljöpartiet. En ny politisk situation uppstod

Valets vinnare

Valets stora vinnare 2002 blev Norrbottens sjukvårdsparti som ökade med hela 8,5 procentenheter och blev näst största parti i fullmäktige med 17 ledamöter/mandat. Totalt fick sjukvårdspartiet 23,1 procent av rösterna.

Det är lätt att se ett samband mellan de åtgärder som utfördes av de styrande under mandatperioden före 2002 och resultatet i valet till landstingsfullmäktige samma år.

I Piteå, där landstinget lade ner BB-avdelningen, tappade både socialdemokraterna och vänsterpartiet rejält med anhängare. Många av dem valde förmodligen att lägga sin röst på Norrbottens sjukvårdsparti. Lokalt i Piteå ökade partiet med 17,9 procentenheter och fick mer än en fjärdedel av Pitebornas röster till just landstingsfullmäktige.

Missnöjesyttring

Missnöjet över nedskärningarna och den förda landstingspolitiken ledde till sjukvårdspartiets uppgång.

Än tydligare var väljarnas markering i Kiruna. Där röstade i stort sett varannan, 49,5 procent, på sjukvårdspartiet i valet till landstingsfullmäktige.

Liksom i Piteå hade BB i Kiruna lagts ner. En klar missnöjesyttring. Sjukvårdspartiet hade också den gången tydliga kopplingar till Kirunapartiets starke man Lars Törnman. I år ställer för övrigt även Kirunapartiet upp i valet till landstingsfullmäktige.

Geografiskt varierade dock de politiska sympatierna stort. I exempelvis PT:s spridningsområde blev skillnaderna tydliga.

Älvsbyborna nöjda

I Älvsbyn tappade socialdemokraterna knappt någonting alls. Endast 0,8 procent av rösterna. För Älvsbyborna spelade nedläggningen av BB i Piteå ingen större roll.

Många i Älvsbyn tycker istället att det är bättre med ett stort och resursstarkt storsjukhus i Sunderbyn.

Däremot tappade vänsterpartiet i Älvsbyn stort i landstingsvalet. Möjligen en rekyl från uppgången i valet 1998 då Gudrun Schyman-effekten lyfte partiet som aldrig förr.

A-kommunerna stabila

Inte heller i Arvidsjaur förändrades bilden nämnvärt. Där ökade till och med förtroendet för socialdemokraterna med en procentenhet till hela 48,3.

Även i Arjeplog visade sig fördelningen av rösterna bli relativt stabil jämfört med tidigare valår. Visserligen backade socialdemokraterna med 4,7 procentenheter och vänsterpartiet med 2,2. Men förändringarna var långt ifrån lika dramatiska som i Piteå och Kiruna.

- Många sjukvårdsfrågor väldigt känslomässiga. Därför röstar folk till landstingsfullmäktige utifrån egna upplevelser som nöje eller missnöje. BB-nedläggningarna var ett tydligt exempel på detta. I många län förs diskussioner om sjukhusnedläggningar. Då tar väljarna ställning utifrån den frågan, förklarar Håkan Myrlund, statsvetare, och fortsätter:

- Vi brukar tala om röstsplittring. Folk röstar på ett parti i riksdagsvalet och ett helt annat i landstingsfullmäktige. Det är sedan 1990-talet ganska vanligt att många gör så. I kommunvalet handlar det mycket om personval och detaljer.<\c>



Urban Edin

urban.edin@pitea-tidningen.se

0911-645 75
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om